Det finns ett klassiskt råd inom varumärkesbyggande: Om ingen minns dig, finns du inte. Det kan låta brutalt. Men i politik är det helt avgörande.

När Elisabeth Thand Ringqvist tillträdde som ledare för Centerpartiet i november 2025 fick hon det svåraste uppdrag man kan få i dagens medielandskap: Att på rekordtid bli igenkänd, begriplig och relevant. Med ett val i september 2026 är tidsfönstret brutalt kort. Och konkurrensen? Stenhård.

Väljare röstar inte bara på politik. De röstar på känsla. På förtroende. På igenkänning. Och igenkänning byggs inte av en slump. Den byggs av tydlighet. Och ofta genom användning av attribut.

Under sina första månader som partiledare såg vi Elisabeth i kavaj och skira sidenblusar, för att tydligt visa att hon hör hemma i näringslivet. Kompetent. Polerad. Men också… utbytbar. I värsta fall förväxlingsbar med partiledare på Tidö-sidan. Inte minst i ett kommunikationslandskap där visuella koder spelar större roll än vi vill erkänna.

Men nu blir det intressant. De senaste månaderna har något hänt. Sidenblusen och kavajen är utbytt. I stället har den rutiga arbetarskjortan tagits fram ur garderoben. Elisabeth syns nu återkommande klädd i rutig flanellskjorta. Ärmarna uppkavlade. Signalen? Här är en ledare som står närmare verkligheten än styrelserummen. En tydlig flört med landsbygden. 

Flanellskjorta har blivit det nya favoritplagget.

Foto: Jessica Gow/TT, Pontus Lundahl/TT

Det här är inte styling. Det här är positionering. Och det är smart. För attribut är ett av de mest underskattade verktygen i ett personligt varumärkesarbete. Rätt använda skapar de en genväg till igenkänning – och i förlängningen: förtroende.

Vi har sett det förut. Winston Churchill med sin cigarr, hatt och V-tecken. Inte slumpmässiga detaljer, utan konsekvent använda symboler som förstärkte bilden av ledarskap i krigstid. Angela Merkel i sina färgkodade kavajer med rund halsringning utan slag. Samma snitt, samma silhuett, om och om igen. Stabilitet. Förutsägbarhet. Trygghet.

Och på hemmaplan: Inför valet 2002 stod designern Camilla Thulin för dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborgs omgörning. Han fick en ledigare och mer folklig look med manchesterbyxor och han fick lägga slipsen på hyllan. Det gick hem i stugorna. 

Gemensamt för dem alla? Konsekvens. Attribut fungerar bara om de upprepas tills de blir en del av berättelsen.

Här har Elisabeth Thand Ringqvist en hel del arbete kvar att göra. För även om skjortan signalerar något nytt, är hennes personliga varumärke ännu inte tillräckligt tydligt. Vad står hon för – bortom plagget? Vilken känsla lämnar hon efter sig när hon går ut ur rummet (eller lämnar tv-studion). 

Som av en händelse kliver veteranen Birgitta Ohlsson in i samma parti. En politiker med ett redan etablerat personligt varumärke. Hög igenkänning. Tydliga värderingar. En stark röst. En rekrytering som kompletterar Thand Ringqvist i strävan efter igenkänning och snabba resultat. 

I en värld där vi dagligen översköljs av budskap, är det den tydligaste – inte den mest meriterade – som vinner.

Frågan är inte om den rutiga skjortan är rätt. Frågan är om den räcker. Ett starkt personligt varumärke byggs inte av ett enda plagg. Det byggs av en konsekvent helhet där budskap, beteende och visuella signaler hänger ihop över tid.

I en valrörelse där sekunder avgör och intryck skapas i farten, kan ett tydligt attribut vara skillnaden mellan att bli vald eller förbisedd.

Det är mycket möjligt att den rutiga skjortan kan vinna valet för Centern. Frågan är bara hur mycket mer som behöver falla på plats innan väljarna gör det. 

Edit Künstlicher, varumärkesexpert 

© Resumé