Jo, det är faktiskt sant.

Sverige är bara 90 minuter – och eventuell förlängning och straffläggning – från en biljett till Trump-VM i sommar.

Att USA arrangerar ett fotbollsmästerskap under rådande världsläge går att ha tusen invändningar mot. Amnesty lyfte nyligen några av dem, och jag har själv kritiserat Fifas agerande otaliga gånger.

Men inför kvällens ”andra chansen”-final mot Polen inför ett utsålt Strawberry arena handlar det om att hålla två saker i huvudet samtidigt. Det är givetvis rimligt att glädjas med, och beundras av, den svenska prestationen – OM de löser uppgiften.

Att som journalist närma sig en match med så mycket i potten – inte minst ekonomiskt för svensk fotboll – handlar också om att utnyttja de bokstäver man får. Jag hade kunnat skriva spaltmeter om Gianni Infantinos vansinniga beslut att dela ut ett ”fredspris” till Donald Trump i fotbollens namn – men just nu är det fokus på annat. I den här krönikan, och på Strawberry arena i kväll.

Laul: En kväll för hjältar

I kväll är en kväll att skriva in sig i den svenska fotbollens historiebok. En kväll för hjältar. Tidigare har de hetat Ove Kindvall, Johnny ”Bråttom” Ekström, Andreas Andersson, Zlatan Ibrahimovic och Jakob Johansson.

31 mars 2026 finns så klart många potentiella kandidater om Sverige har lyckats krångla sig till VM framåt midnatt.

Målmaskinen Viktor Gyökeres, givetvis, som kliver in med ett Ukraina-hattrick i ryggen. Trollkarlskompatibla Graham Potter som på kort tid styrt upp defensiven, och satt en taktik som harmoniserar med spelarmaterialet. Förstås också försvarschefen Victor Nilsson Lindelöf, veteranen som betyder mer för det här laget än vad många nog tror.

En riktigt god berättelse kräver en knorr, och här finns onekligen en sådan. Att Sverige fortfarande har chansen att nå VM beror ytterst på det som hände 27 september 2022. Då spelade Sverige ner sig i Nations leagues C-division under dåvarande förbundskapten Janne Andersson efter ett svagt kryss hemma mot Slovenien. Under Jon Dahl Tomasson vann Sverige senare C-divisionen relativt enkelt.

Den gruppsegern, och inget annat, är förklaringen till att Sverige spelar playoff i vår. Att Sverige är med i ”andra chansen” är ett resultat av två bespottade mäns agerande. Jag vet att det är hårda ord (särskilt när det gäller Janne), men beskriv det vackrare den som kan.

Laul: Så stoppas Lewandowski

Hjälten i kväll kan så klart heta Robert Lewandowski också. I så fall skriver 37-åringen ett nytt kapitel i sin egen historiebok. En bok som redan är väldigt tjock.

Med anledning av just Lewandowski nyttjade jag måndagens presskonferens till den fråga till förbundskapten Potter som jag var mest nyfiken på: Var Sverige verkligen bekväma med ett blott 35-procentigt bollinnehav och att ligga så lågt som mot Ukraina? Och vill de bli så låga mot Polen också? Jag tänker att det öppnar för återkommande inspel mot just Lewandowski – och ju fler potentiella lägen som uppstår för den målmaskinen, desto flera skarpa chanser kommer det omsättas i. Och ju fler skarpa chanser…och så vidare.

Graham Potter svarade:

– Vi vill inte tillbringa hela matchen i vår box, förstås, men vi måste klara av att göra det när det behövs.

Polen har ett annat sorts hot vid bollar in i boxen till Lewandowski?

– Ja. Det här är en annan match mot en annan motståndare med andra utmaningar. Det behöver vi förstå och anpassa oss till, sa Graham Potter.

Jag tror att nånstans där ligger svaret på hur Sverige ska stoppa Robert Lewandowski: Stoppa inspelen till honom i ett tidigt skede.

Kanske kan det öppna upp för en 3-5-2-lutande formation, med Lucas Bergvall i startelvan? Bergvall förefaller formstark, och jag ser väldigt gärna honom i elvan. Han kan i så fall gå in som mittfältsspets bakom Gyökeres och Benjamin Nygren (eller Anthony Elanga). Det är en tanke, men eftersom vi inte ser några träningar, blir det blott en spekulation bland andra.

Och som Graham Potter också sa, på frågan vilken matchbild han förväntar sig:

– Den här matchen handlar om känslor, psykologi och två lag som vill vinna när allting står på spel i en ren final – lycka till att förutspå hur det kommer att se ut.

Eftersom Potter talar engelska är formuleringen egentligen kraftfullare: Good luck predicting that.

Några saker vet jag med säkerhet.

Jag vet att Sverige och Polen är 90 minuter – och eventuellt en förlängning och straffläggning – från fotbolls-VM i USA i sommar. Jag vet att Viktor Gyökeres och Robert Lewandowski gjorde mål i sin senaste match. Jag vet att Polens förbundskapten Jan Urban är obesegrad under sju raka matcher, medan Graham Potter vunnit en av tre. Jag vet att det ligger en ny, grön gräsmatta på Strawberry, och att arenan kommer vara fylld med 50 000 åskådare varav omkring 45 000 förhoppningsvis har glömt eller förträngt höstens svenska debacle, och återfått tron på det blågula landslaget igen.

Framåt midnatt vet vi om förbundskapten Potter och spelarna förtjänade sitt återvunna stöd. I så fall har det varit en outgrundlig svensk väg till fotbolls-VM 2026, men även en outgrundlig väg till VM är en väg till VM.

Vad var det nu Potter sa? Good luck predicting that…

Ämnen i den här artikeln

Senaste nytt - Sportkrönikan

Robert Laul: Potters coachning helt enkelt perfekt

Robert Laul: I kväll kan ingenting förvåna mig – inte ens det

Robert Laul: Svårt känna glädje inför VM – men vi måste dit

Johan Rylander: Vart tog publiken vägen, Frölunda?

© Göteborgs-Posten