Det har blossat upp en eftervalsdebatt inom Sverigedemokraterna om vad svenskhet egentligen innebär. Diskussionen kretsar kring den svenska etniciteten och vilken betydelse den ska ha för partiet. Vid ett första ögonkast kan det tyckas märkligt.

Frågan är nämligen formellt redan avgjord. I partiets principprogram från 2011 står det tydligt att partiets nationalism är ”öppen och ickerasistisk” och att partiet definierar nationen utifrån kultur, språk, identitet och lojalitet. Inte utifrån vem som är etnisk svensk.

Redan i det tidigare principprogrammet från 2005 talades det om ”öppen svenskhet”, även om det där nämndes att det kan ta flera generationer att bli svensk och att kriteriet är att både uppfatta sig själv som svensk och uppfattas så av andra.

Frågan om den etniska svenskhetens ställning har följt Sverigedemokraterna genom hela partiets snart 40-åriga historia. SD bildades av bland annat personer från ”Bevara Sverige svenskt”. De var definitivt inte särskilt intresserade av ”öppen svenskhet” utan ansåg närmast att svenskarna som folkgrupp hotades till sin existens av vad man redan då tyckte var en för stor invandring.

Partiets väg mot att bli ett accepterat parti har gått hand i hand med att man tonat ned etnicitetens betydelse. 2001 splittrades SD på just denna fråga då en mer radikal grupp bröt sig ut och bildade Nationaldemokraterna, med motiveringen att SD inte längre stod upp tillräckligt för den så kallade etnonationalismen, att nationen måste bygga på en etnisk folkgrupp.

Etnicitet är ett svårt begrepp. Antropologer talar om att stammar och folkgrupper delar etnicitet om de har en gemensam identitet och en gemensam föreställning om ursprung och historia. Det handlar om kultur, traditioner, språk men också om just härkomst. I de flesta fall är etniciteten kopplad till anspråk på ett territorium. I svenskarnas fall Sverige. I samernas fall Sápmi. I turkarnas fall Turkiet, i kurdernas fall Kurdistan. Dessa exempel visar att flera etniciteter kan göra anspråk på samma territorium.

Det kan vara svårt att hålla isär nationalism och etnicitet. Även nationalister talar om vikten av en gemensam identitet, nationell kultur och sammanhållning, en lojalitet mot gruppen och att bevara minnet av nationens historia.

Men faktum........

© Göteborgs-Posten