”I’m a full-throated, red-blooded, patriotic, unwoke, capitalist CEO”. Det är inte Elon Musk som fällde det citatet utan den närmast ikoniske VD:n för JP Morgan, Jamie Dimon.

Uttalandet kan ses som en återgång till en mer aktieägarorienterad syn på hur man driver företag.

2020 skrev jag krönikan ”Dags att damma av Milton Friedman”. Det var ett försvar av shareholderismen, att ett företags uppgift är att göra vinst till aktieägarnas fromma. Det var en tid då stakeholderismen, alltså att alla intressenter (eller möjligen vilken intressent som helst) i ett företag är lika viktiga, var på kraftig frammarsch.

Krönikan fångade inte rådande zeitgeist.

Sex år senare kan vi konstatera att aktieägarnas intressen, som Dimons citat ovan pekar på, åter är i centrum medan stakeholderismen är på väg ut i kulisserna. Det är naturligtvis upp till var och en att värdera om det är bra eller dåligt men låt oss först titta på var vi kommer ifrån.

2020 var det DEI (Diversity, Equity, Inclusion), ESG (Environmental, Social, Governance) och hållbarhet som gällde för företagen. World Economic Forum (dit mer än en deltagare rest med sin privatjet för att diskutera klimatkrisen) predikade att företag skulle fungera som ”trustees of society”. EU:s regleringsiver hade gått upp på högsta växel, FN hade funnit en ny mening i miljöfrågorna och i USA anslöt sig företagen i parti och........

© Affärsvärlden