Dagarna i Ungern väcker minnen. Under min barndom i Sovjet fick jag ofta sitta med när de vuxna hade sina allvarliga samtal. Det var tidigt 1980-tal och jag måste ha varit runt sju-åtta år. En av min mammas väninnor var gift med en sovjetisk officer som var stationerad i Ungern. Hon bodde tillsammans med maken men reste ibland hem till Sovjet för att hälsa på sin mamma och besökte då oss.

Under ett av de allvarliga vuxna samtalen i vårt kök berättade hon att ungrarna inte gillade de sovjetiska militärerna eller sovjetfolk överhuvudtaget. Officersfruarna fick höra både ett och annat av människor på stan.

”De kallar oss ockupanter” sa väninnan. För mig lät det underligt. Ockupanter, det var ju nazityskarna som var........

© Sydsvenskan