Jag funderar över Lenin och hur han skrev att hushållsarbete är det mest fördummande man kan göra eftersom det hela tiden måste upprepas. De diskade tallrikarna ska snart dukas fram till middag och vips kommer de vara smutsiga och redo för diskbaljan igen. I sin iver att uppvärdera ”arbete”, beskrev Lenin arbetet som måste göras om och om igen som ett problem. 

Sedan vandrar mina tankar till debatten om det reproduktiva arbetet och omsorg som pågår just nu: Är det OK att handla innan man hämtar på förskolan? Vem sköter om gamla farmor? Kommer hennes vårdbiträde få sitt uppehållstillstånd förnyat? Ska pappamånaderna i föräldraförsäkringen tas bort? Frågorna om omsorg har blivit viktiga inför höstens val. 

I forskningen talas det om en ”omsorgskris”. Det finns ett underskott av omsorg och ett överskott av behov. I boken ”Caring democracy” från 2013 hävdar den amerikanska forskaren Joan Tronto att omsorg är en demokratifråga. Demokrati handlar om hur vi kan hitta ett sätt att leva tillsammans. Då är omsorg centralt, menar Tronto, eftersom det är vad som håller ihop samhällen. Men när marknadstänkande har blivit en allenarådande princip pratar vi inte om omsorgen som en gemensam fråga. Frågan om hur vi tar hand om varandra har i stället förskjutits till individer och familjer. 

Det finns ett underskott av omsorg och ett överskott av behov.

Det finns ett underskott av omsorg och ett överskott av behov.

De senaste decennierna har välfärdsstaten dragit sig tillbaka, påpekar forskningen. När skulden för allt från gängkriminalitet till barns ohälsosamma medievanor förläggs till familjen drabbas mammorna........

© NA