Häromdagen träffade jag en redaktör Gropman från Sveriges radio. Han ville att jag skulle säga något. Jag såg honom genom tidningshusets fönster. Han stod i trafikkarusellen på Åkareplatsen med vemodig min och liksom slokande mikrofon. Han ville spela in utomhus, men tappade modet. Istället satte vi oss i ett konferensrum. Han sa förklarande:

– Göteborg är ju en skramlande stad.

Jag har funderat på det där i tre dagar.

Är Göteborg år 2026 en skramlande stad?

Göteborgs typiska läten har annars varierat under de senaste 405 åren. I början fanns det väl inga starkare ljud än kanonskott. Holländska pionjärer i kråskragar kånkades omkring i bärstolar och ibland halkade bärarna. Då uppstod troligen ett klafsande ljud. På gatorna hördes därutöver kärror, steg och prat på holländska, plattyska och en tjock bohuslänska som så småningom skulle utvecklas till göteborgska.

Göteborg påminner om historien om den den där bildreparatören vid Hjalmar Brantingsplatsen som besiktigade en Opel

Göteborg påminner om historien om den den där bildreparatören vid Hjalmar Brantingsplatsen som besiktigade en Opel

På teckningar från 1700-talet syns........

© Göteborgs-Posten