En gång hade jag en mycket kolerisk medelålders bekant som luttrad av sina erfarenheter brast ut i tirader: ”De är idioter hela bunten. Inkompetenta. Ett jäkla rövarband. Flata räddhågade fegisar. Medelmåttor. Dumhuvuden. Flughjärnor …” Och så fortsatte det och jag nickade och accepterade att min bekant var det som kallas färgstark för ingen sansad och rationell svensk uttrycker sig som han.

Men ibland får jag god lust att upprepa hans ord och ta i från tårna och säga hela världen ett sanningens ord. Det är när jag läser att på några få år har fyrahundra kvinnliga vårdtagare inom äldreomsorgen anmält att de har blivit våldtagna, oftast av sina vårdare. Eller när det de senaste dagarna kommit larm om att dementa i Strömstad måste gå i säng klockan två på eftermiddagen och att samtliga äldreboenden i Lilla Edet ska granskas för att samma sak kan ha förekommit där. Och senast handlade rubrikerna om Rut i Arboga som är åttiofyra år och som inte längre ska få söndagsstek – laxen är redan sedan tidigare indragen. Bara väck med protein, fett och fleromättade fettsyror som kroppen inte själv kan producera.

När jag var barn hade ett mindre ålderdomshem som i folkmun kallades fattighuset lagts ner. Det var kanske snäppet bättre än fattighuset på Emil i Lönnebergas tid. Men de äldre som inte kunde ta hand om sig lämpades efter........

© Göteborgs-Posten