Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

I dag, när en allt mindre del av finländarna hör till folkkyrkan, vore det ännu viktigare att skolan för alla kunde erbjuda insikter också i den etiska och kulturella bas som vår finländska och västerländska kultur är byggd på, d.v.s. kristendomen.

Häromveckan väckte undervisningsminister Adlercreutz liv i den slumrande debatten om religionsämnet i skolorna och föreslog ett gemensamt ämne. Sällan har jag haft så lätt att hålla med ett ministerutspel.

Religionsundervisningen har länge varit en ”het potatis” och följer detaljerade regler. Lite förenklat kan sägas att religionsämnet är obligatoriskt för dem som hör till kyrkan.

Övriga kan välja mellan religion och livsåskådning – ett ämne som en som hör till kyrkan inte får ta del av.

Förvisso kommer motståndet mot en reform av religionsundervisningen också denna gång att vara kompakt. Ämnet är för en viss regeringskumpan en – nästan – lika helig ko som förbehållslöst stöd för staten Israels politik.

Till den finländska religionsfriheten ingår rätten att bekänna sig till och utöva en........

© Åbo Underrättelser