Han sade det många tänker, den republikanska strategen Matt Gorman som nyligen intervjuades i den amerikanska tv-kanalen ABC:

”Klimat och hbtq-rättigheter var en lyx vi kunde hålla på med i goda tider. Nu bryr sig inte ens Greta om klimatet längre.”

Hur ska man annars förklara att klimatfrågan rasat ner på sjunde plats inför svenska valet? Klimatkrisen är ett tyst och pågående krig som hamnat i skuggan av de visuellt våldsamma krigen i Mellanöstern, Ukraina och Gaza. Nu gäller Epic Fury och frågan om kärnvapen på svensk mark. Det verkar råda en tyst överenskommelse om att vi inte längre orkar med offren för det lågintensiva kriget mot planeten.

Förra veckan kom ännu en rapport som knappt noterades i nyhetsflödet. Den planetära uppvärmningen har börjat gå allt snabbare de senaste tio åren. Jorden har blivit 0,35 grader varmare sedan 2015. Från 1970 och framåt har uppvärmningen varit 0,2 grader per decennium, enligt den vetenskapliga tidskriften Geophysical Research Letters. Det innebär en märkbar förstärkning av redan tilltagande extremväder, havsnivåhöjningar och smältande isar.

För några år sedan stod jag som SVT:s klimatkorrespondent på Grönland med kängorna i forsande smältvatten från uråldriga glaciärer. Det jag slogs av var obevekligheten. Kaskader av smältvatten störtade nerför bergväggarna, de blåskiftande glaciärerna hade ersatts av gråa fält av morän och grus där isarna dragit sig tillbaka, ett förlopp som inga drönarmissiler kan hejda. 

I Storbritannien brukar regeringen lystra när underrättelsestjänsten MI5 och MI6 larmar om hot mot landets säkerhet. Men när varningen för en månad sedan gällde hur planetära bärande ekosystem går mot kollaps möttes den med tystnad. Rapporten slog fast att klimatkrisen inte längre är ett framtida hot utan ett oundvikligt och pågående nu. När Amazonas torkar ut och blir savann, korallreven dör och glaciärer smälter hotas Storbritannien som nation på två sätt, dels vad gäller livsmedelssäkerhet och dels ökar risken för konflikter och massmigration.

Denna klimattystnad är framtvingad av högerpopulister med politisk vind i seglen. De bygger sina kampanjer på rapporter från konservativa tankemedjor som Heritage Foundation och Heartland Institute, om att klimatkrisen är en bluff. Tankesmedjorna finansieras delvis av oljeindustrin, som med alla till buds stående medel försöker stoppa den gröna omställningen.

Detta gör att republikanska politiker i USA oemotsagda kan påstå att klimatet är en lyxfråga för goda tider.

För övrigt har den republikanska strategen fel om Greta Thunberg. Hennes förklaring till sitt engagemang för Gaza är att mänskliga rättigheter måste försvaras för att rädda de demokratier som ska bekämpa klimatkrisen.

Nu inväntar vi ett politiskt ledarskap som kan förklara hur och varför åtgärder mot klimatkrisen måste tillbaka högre upp på den politiska dagordningen. Så länge klimattystnad råder vinner högerpopulisternas narrativ.

Erika Bjerström är journalist och före detta utrikeskorrespondent på SVT.

ledare@sydsvenskan.se

© Sydsvenskan