Péter Magyar har vunnit valet i Ungern. Det är historiskt. Men det är ingen liberal jordskredsseger. Tisza är ett konservativt parti, och i flera frågor ligger politiken närmare Orbán än många i Bryssel vill erkänna. De strukturer Fidesz byggt under sexton år försvinner inte med ett valresultat.

Den som väntar sig en snabb kursändring kommer att bli besviken. Men det vore också att missa något som ofta är förbisett, nämligen att det som formar en ny ledare i första hand inte är valplattformen, utan vilka rum han släpps in i. Vilka som ringer. Vem som får honom att känna sig viktig, respekterad och som en i gänget.

Magyar gick till val på en pro-europeisk linje. Inte radikal, men tydlig nog för att bryta med Orbán. I samma sekund som valresultatet stod klart började telefonerna ringa från Berlin, Paris, Bryssel och Stockholm. Lyckönskningar, inbjudningar, varma ord om Ungerns återkomst till den europeiska familjen. Delvis är det förstås artig praxis, men det är också politisk påverkan i sin mest effektiva form.

”Hans pro-europeiska hållning kommer inte........

© Resumé