Jag har valt att forska om grannar. Det är en särskilt intressant relation, eftersom den både är geografisk och social. Vi väljer inte vilka som bor nära och inte heller att dela vardagen med dem. Ändå spelar de en central roll i hur vi trivs hemma.

Grannar kan vara både en tillgång och en belastning. De kan bidra till gemenskap – som en grillkväll en ljummen sommarkväll – men också skapa irritation, när någon röker i trapphuset eller klagar på en gemensam tomtgräns. Men vad menar vi egentligen när vi säger att grannar är både sociala och geografiska?

Låt oss börja med det som inom kulturgeografin kallas den spatiala dimensionen. En granne är någon som bor nära dig. Ni är bundna till samma plats och delar ett rumsligt sammanhang.

Hur nära måste någon bo för att räknas som granne? På landsbygden kan närmaste granne vara tio minuters promenad bort – kanske utom synhåll – och kräva en bilfärd för att nå. I en stadslägenhet däremot kan du veta mycket om din granne utan att någonsin ha träffat den, bara genom att höra ljuden genom väggen: ljud från köket, sorlet från TV:n.

Ni är bundna till samma plats och delar ett rumsligt sammanhang.

Ni är bundna till samma plats och delar ett rumsligt sammanhang.

Vi kulturgeografer har länge........

© NA