Våga stå upp för rättssäkerheten
Veckan innan midsommar hände något mycket viktigt. Regeringen betalade ut en ”ex gratia”- ersättning om två miljoner kronor vardera till Thomas Allgén och Teet Härm, även kända som ”allmänläkaren” och ”obducenten” i den juridiska, mediala och ideologiska härdsmälta som ”Da Costa- fallet” utgör. Ex gratia innebär inget juridiskt skadestånd utan är en ersättning som regeringen kan betala ut då de juridiska alternativen är uttömda. Man kan säga att regeringen genom ex gratia erkänner att staten gjort fel.
Då fallet numera är grundligt beskrivet i medierna ska jag inte hålla mig för länge vid det. I korthet handlar det om att två unga läkare, utan någon som helst substantiell bevisning, greps, häktades, hängdes ut i media, och sedan åtalades för mordet på Catrine Da Costa, en missbrukande sexarbetare, vars styckade kropp hittades i Stockholm 1984. Då ingen bevisning fanns friades de för mord men i domskälen angavs det att de bortom rimligt tvivel styckat Da Costas kropp.
Då domen var friande och domskäl inte kan överklagas så kunde de inte bemöta domskälen juridiskt. Domskälen gjorde att de förlorade sina läkarlegitimationer och i medias och allmänhetens syn var skyldiga till såväl mord och styckning med sexuella förtecken. Lägg därtill en mediebevakning och ”psykologiskt expertis” som talade om kannibalism, satanism, samt att en av läkarnas ettårige dotter skulle ha varit vittne till brotten. Mediebevakningen var enorm och även starkt ideologisk färgad av dåtidens feministiska rörelse som krävde "rättvisa för Catrine". De båda läkarna sågs länge som skyldiga av stora delar av media och allmänhet med undantag........
