När dammet la sig efter helgens väljarrevolt i Ungern tänkte jag på historikergiganten Kristian Gerner.

Gerner, som gick bort härom veckan vid 83 års ålder, var jag bekant med sedan han på 1980-talet besökte mina föräldrar, tjeckiska dissidenter i exil. I vuxen ålder mötte jag honom på olika udda platser – som en hotellobby i ryska Samara.

Det speglade professorn: djupt rotad i östeuropeisk historia och kultur, och ständigt nyfiken.

Det är mer än vad man kan säga om svensk offentlighets relation till Centraleuropa. Visst har delar av Gerners fält kommit att tas på allvar efter februari 2022. Tack och lov. Annat, som kunskapen om hur östblockets antisemitism maskerades som antisionism, möts fortfarande av aggressiv oförståelse.

Framför allt har Gerners älskade Centraleuropa i dag reducerats till en sorts utkantsverksamhet. London, Paris och Berlin har fasta korrespondenter och på SVT och DN tycks det finnas en lag om att minst tre anställda måste bevaka varje amerikanskt lokalval. Samtidigt befinner sig en duktig bit av vår union i........

© Göteborgs-Posten