Kriminella släktnätverk infiltrerar myndigheter och politik
Under onsdagen kom till slut den statliga offentliga utredningen ”Parallella samhällsstrukturer – ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och minskat utanförskap”. Det skedde utan fanfarer eller omfattande uppmärksamhet.
I utredningen kan man läsa att nästan en halv miljon människor bor i stadsdelar där det förekommer ”rättskipning mellan kriminella och boende i området”. En mindre grupp, 175 000 personer, lever i områden där det förekommer både parallell rättskipning och beskyddarverksamhet. Där finns bland annat ”medling” i tvister mellan boende och ”informella” bostadsförmedlingar.
Kanske beror den begränsade uppmärksamheten på att ämnet sedan tidigare har ägnats förvånansvärt lite intresse av både samhällsvetenskapen och det offentliga politiska samtalet.
En stor andel av utredningens källor härrör från Polisen eller drabbade kommuner, som Göteborgs Stad. De långa och detaljerade forskningsstudierna från våra många högskolor och universitet med samhällsforskning lyser med sin frånvaro i notapparaten.
Det är som ett samhälle inom samhället – ett annat Sverige där inflytelserika släkter och klaner samt organiserade gäng med förgreningar i klanerna upprättar parallella maktinstitutioner.
Men de parallella strukturerna stannar inte vid rättskipning, småbrottslighet eller knarkförsäljning. I detta parallella Sverige infiltreras myndigheter, förvaltningar och företag. Det handlar om en form av djup och för demokratin skadlig korruption.
Personer utan domar i registret används för att få inflytande över myndigheter. Kontrakterade byggbolag har brukats för att ta sig in i Polisens lokaler.........
