Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB

Sverige går till val med något som stora delar av Europa bara kan drömma om: finanspolitisk handlingsfrihet. Den offentliga skulden är fortfarande klart under 40% av BNP, samtidigt som många länder brottas med skuldkvoter på 80, 100% eller mer.

Sverige har med andra ord råd. Den svårare frågan är: till vad?

Stärk balansräkningen framåt

Valrörelser handlar av naturliga skäl ofta om vad staten ska göra för väljarna, här och nu. Och opinionsläget 2026 har bidragit till en hagelskur av framför allt konsumtionslyftande löften.

Men nästa riksdag möter en värld som kräver investeringar på en skala vi aldrig sett tidigare. Geopolitik och upprustning, AI och kraftfulla tekniksprång, elektrifiering och energiomställning samt en åldrande befolkning pekar alla i samma riktning: investeringsbehoven växer.

Frågan inför nästa mandatperiod borde därför inte bara vara hur mycket staten har råd att spendera. Minst lika viktig är hur Sveriges i dag starka balansräkning kan användas för att stärka framtidens balansräkning.

Låg statsskuld – inget självändamål

Det finanspolitiska ramverket ger ett visst manöverutrymme. Från 2027 ersätts överskottsmålet av ett balansmål över konjunkturcykeln. Konjunkturinstitutet har uppskattat det samlade reformutrymmet för 2027–2030 till omkring 95 miljarder kronor.

Samtidigt har det........

© Affärsvärlden