Den 12 mars 2025 gick batteritillverkaren Northvolt i konkurs. I en serie artiklar under februari och mars gör Afv en uppföljning av den största företagskraschen sedan Kreuger.

”Usla kinesiska maskiner”, löd tidigare anställdas omdöme om Northvolts produktionsutrustning. Afv har tidigare visat hur företaget var beroende av hundratals kinesiska gästarbetare.

Men vi vet mindre om hur och varför Northvolt blev så beroende av kinesiska leverantörer.

Konkursförvaltarens nyligen publicerade rapport kastar nytt ljus på dilemmat.

Kinesiska leverantörer

Av rapporten framgår vilka bolag som hade störst obetalda fakturor från Northvolt. Att närmare en halv miljard av kinesiska fakturor aldrig betalades ger en vink om hur stor exponering bolaget hade mot Kina.

”Det var flera hundra kineser på plats. De hade total kontroll och gjorde precis som de ville”, uppgav en källa till Afv hösten 2024.

Av förvaltarrapporten framgår att den kinesiska maskinleverantören Wuxi Lead slöt ett avtal med Northvolt redan 2018. Leveranserna skulle äga rum parallellt med att anläggningen uppfördes i Skellefteå, men även Västerås-sajten skulle använda Wuxis maskiner.

Factory Acceptance Test

Produktionsutrustningen skulle dock skickas mitt i pandemin. I vanliga fall anländer maskiner först efter att kunden godkänt ett så kallat Factory Acceptance Test (FAT). Detta innebär att maskinernas funktionalitet testas, säkerhetskontrolleras och att all teknisk dokumentation sammanställs innan köparen godkänner.

Men pandemin, och de strama inreserestriktionerna för Kina innebar att denna FAT blev mer eller mindre omöjlig att genomföra.

Northvolt stod nu inför ett val.

Antingen fick man ta in utrustningen utan en ordentlig FAT eller vänta uppåt ett år. Det senare var inte realistiskt med tanke på ägarnas hårda deadlines och krav på leverans för att få loss medel.

Lösningen blev därför att ingenjörer från Wuxi fick vistas vid Northvolt Ett i Skellefteå för att genomföra installation, kalibrering, mjukvarukonfigurering, utbildning av personal och övriga aktiviteter som krävdes för att få igång produktionen.

Northvolt hade rekryterat kompetens från hela världen, men det var samtidigt tydligt att bolaget saknade de färdigheter som krävs för fungerande batteriproduktion. Därför blev det också mer eller mindre nödvändigt att förlita sig på kineserna.

Den kinesiska närvaron var dock långt ifrån tillräcklig för att få fart på produktionen.

Många batterier fungerade aldrig och störningarna i produktionen fortsatte mer eller mindre oavbrutet.

Pandemin synliggjorde problemen

Händelseutvecklingen kastar också nytt ljus på bristerna i arbetsmiljön. På Northvolt skedde ett dödsfall, minst 26 allvarliga olyckor, kemikalieläckor och gasutsläpp. CE-märkningen var dessutom bristfällig, såväl i Skellefteå som i Västerås.

Med undermålig kompetens in-house och krav på snabba resultat blev Northvolt sårbart. Pandemin försvårade förstås den snabba tillväxten och försatte bolaget i en svår situation.

Samtidigt går det inte skylla varken problemen eller den kinesiska exponeringen på pandemin. Pandemin drabbade alla företag och den som ger sig i kast med snabb expansion utan erfarenhet och kompetens kommer förr eller senare stöta på problem.

Även om konkursförvaltarens rapport ger nya perspektiv på varför Northvolt gick i konkurs återstår många frågor. Hur kunde bolaget i så hög grad förlita sig på kinesiska leverantörer av maskinutrustning?

Det finns andra leverantörer såväl i Japan som Korea. Northvolt hade hög svansföring gällande sitt och EU:s mål att öka oberoendet gentemot Kina. Att man redan 2018 gjorde sig så beroende av kinesiska bolag är anmärkningsvärt.

Ett år efter Northvolts konkurs:

Lytens köp av Northvolt är klart

Konkursförvaltaren om affären: ”utspädningen blir dramatisk”

Northvolt hade 29 dotterbolag i sju länder

Northvolts jätteskuld till Kina – halv miljard uteblev

Massflykt från Skellefteå efter Northvolt-kollapsen

Northvoltrapporten förklarar Stegras kollaps

Northvolt-rapport: kraschat Porsch-avtal var dödsstöten

© Affärsvärlden