Industrin har hävdat att vindkraft “byggs helt på marknadsmässiga villkor och utan subventioner”.

Men finansieringen av svensk vindkraft påminner i själva verket om det krisande stålbolaget Stegra.

Istället för direkta bidrag sker stöden via lån och billiga krediter, främst från utlandet. Kapitalkostnaden subventioneras, och det rör sig om åtminstone tiotals miljarder.

Önusberget säger allt

Låt oss börja med ett illustrativt exempel.

Sett till elproduktion är Önusberget Vind AB störst i Europa. Anläggningens 137 vindkraftverk producerar 753 megawatt (MW), vilket kan jämföras med Markbygden Ett, som med 179 turbiner producerar 644 MW.

Önusberget är en finansiell avskrädeshög. Det egna aktiekapitalet uppgår till 50 000 kr, medan skulderna summerar till fantastiska 8 miljarder. Förlustmarginalen landade 2024 på lika enastående minus 69% och företaget tvingades upprätta kontrollbalansräkning.

Ändå skriver Önusberget i sin........

© Affärsvärlden