Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Känslor som i det privata är bångstyriga, plågsamma, kaotiska och odifferentierade får i musiken en tydlig form. Musiken skapar ordning i kaoset och ger ett tryggt utlopp och en trygg form för känslor.

Julimånad får jag fira i ett av mina favoritställen – vid mitt ”happy place” vid pianot. Med understöd av stiftelsen Musiikin edistämissäätiö (MES) repeterar jag inför sensommarens och höstens konserter.

Först ut är en italiensk afton i mitten av augusti i Åbo slott där jag tillsammans med en stråkkvartett och pianisten Jenna Ristilä framför italienska sånger och operaarior av tonsättare som Giacchino Rossini (1792–1868) och Gaetano Donizetti (1797–1848).

På repertoaren står främst musik från den italienska bel cantons guldålder i början av 1800-talet. De vackra melodierna, enkla formerna och möjligheten till att leka med rösten tilltar mig.

Tidigare var jag rädd för att sjunga denna virtuosa repertoar – rädslan för fel gjorde mig både klumpig och stel. Efter........

© Åbo Underrättelser