expand_moreexpand_lessexpand_moreexpand_less
|
 |
Mikaela BlomqvistGöteborgs-Posten |
Så okänslig att det är chockerande.
Ja, alla personangrepp i litteraturen är effektsökeri.
Djurens rätt får honom att tappa huvudet.
Den här filmen lyckas peka ut världens alla hemligheter.
Med ”Judas” för hon in litteraturen på en farlig väg.
Fullsatt när Ilan Pappé kom till stan. Ändå borde fler ha varit där.
Låter vi språket förlora sin betydelse återstår bara våld och misär.
Vilket ansvar tar Göteborgs stadsteaters vd Frida Edman för mångfalden på svenska scener?
Med ”Naturlagarna” lyckas Eiríkur Örn Norðdahl säga mer om vår samtid än de författare vars böcker utspelar sig här och nu.
”Om palestinier kan man visst säga vad som helst.”
I ”The show about the show” rasar ett verkligt äktenskap samman inför kameran.
Jag läser "finförfattarens" intervju med munter irritation.
Sjukdomar, förtryck, krig. Men vad hände med formen?
Självklart förstör alkohol liv. Men ett par glas kan också vara en fråga om överlevnad.
I SvD kritiserar ett antal studenter psykologutbildningen i Göteborg. På ett sätt har de rätt.
Helle Helle fångar hela tillvaron i en mening.
Politiker ska inte avgöra vilken musik som är önskvärd.
Han ställer frågan om vi någonsin kan förstå en terrorist.
Ett lite vilt författarskap präglat av ”hemligt jubel”.
Debatten om fin- och fulkultur har blossat upp igen.
Ängsligheten kring genren är ett tecken på någonting större och illavarslande.
Litterärt värde kan inte avgöras av moral eller Rasmus Landströms ”känsla”.
Farligt att komma med sådana påståenden.
Rasmus Landströms syn på litteratur är pinsam.
login
who are we?
contact us
qosheapp
