Jag är ingen statistiker, det kan jag inte påstå. Jag kan inte mycket om vilken skärning i Nepa som gör att man får en välbalanserad befolkningsrepresentation, eller vilken brand personality i Need Scope som bäst speglar Sverige. Jag vet inte hur man säkerställer högkvalitativ data, även om jag gärna hade gjort det ofta och mycket.

Det jag kan, däremot, är att känna. Känna på mig vad människor kommer att tänka. Och tänka ut vad människor kommer att känna. Det här är jag nästan proffs på att göra. Jag har en heltidstjänst i just detta, utöver att tidrapportera. 

Riksdagsvalet gick precis som jag, och ungefär alla andra, kände och tänkte att det skulle gå. Magkänslan sa att det skulle bli jämnt, väldigt jämnt. Trots att opinionsmätningar gång på gång visat ett relativt stabilt vänsterövertag. Trots att var och varannan mätningsnisse tyckte det var statistiskt säkerställt att siffrorna stämde. Enligt Verians sista mätning skilde det 5,6 procentenheter mellan blocken, men ändå hade vi på känn att det nog skulle bli mer komplicerat än så. 

Och komplicerat blev det. Allt kulminerade när SVT visade upp sin........

© Resumé