När Greta Garbo dog 1990 hade hennes tystnad redan gjort henne till en evig symbol för exklusivitet. Hon har levt kvar som en ständig referenspunkt i musiken, filmen och modet. Trots sin status, och trots ett liv omgivet av obesvarade frågor, har få på allvar försökt närma sig Garbo i populärkulturen. Kommersiellt är det nästan obegripligt. Men kanske finns det, även i underhållningsindustrin, lådor man ändå aldrig öppnar.

För ingen har velat leka med elden. Fram till nu.

36 år senare gör Sveriges ledande reklambyrå en påkostad AI-kampanj med den svenska filmikonen. En b2b-kampanj för att sälja SKF:s magnetlagerteknik. För kritikern var premissen närmast skriven på förhand: AI-genererad reklam plus en död kändis. Lågt hängande frukt.

Invändningarna mot AI-hantverk och kommersiell användning av döda människor förtjänar sin plats. Men att stanna där, och rada upp argument som alla landar i samma slutsats, vore ett slöseri.

Statistiken från första veckan gör kampanjen svår att avfärda: 2 000 omnämnanden i nära 70 länder och ett sökintresse som sköt i höjden. Kampanjen tog plats, väckte nyfikenhet och tvingade sig in i samtalet. Mer om det i Alicia Price artikel.

”Pay like it’s 1919” påminner om att reklam som vill betyda något också måste våga riskera något. Där kan SKF ha gjort branschen en större tjänst än vad kritiken antyder.

Kopplingen till en informationsfilm från mellankrigstiden med en 15-årig Greta Garbo kan kännas långsökt. Och försöket att med AI hämta tillbaka henne........

© Resumé