Matchen spelades på ett gräsfält mitt i ett bostadsområde med nästintill tomma läktare.

Att ett kval med så mycket i potten – VM i Rio de Janeiro 2027 – spelas på en träningsanläggning som stinker lågbudget är så många nivåer av konstigt. Tänk att det fortfarande tillåts trots den utvecklingsresa damfotbollen gjort de senaste tio åren? Svårbegripligt.

En sak är säker: Serbiens herrar hade aldrig mött Sveriges herrar på Sportski Centar FSS i Stara Pazova. Inte ens i en träningsfajt.

Visst, gräset var grönt, men bollen studsade som om det hade ställts upp två mål i kohagen i Kåhög, och bonden sedan kritat linjerna.

Det går givetvis inte att skylla på, men jag förstår om Sveriges landslagsspelare hade problem att tända till i första halvlek. Svårt att ta uppgiften på allvar. Herregud, vi talar om världsstjärnor som Kosovare Asllani, Johanna Rytting Kaneryd och Filippa Angeldahl, några av sportens främsta utövare. De förtjänar bättre scenbyggen än Sportski Centar FSS i Stara Pazova.

Det är som att Bruce Springsteen kommer till Sverige, och sedan får han uppträda på Nordic Wellness Arena på Hisingen.

Nä, det var inte så konstigt att tisdagens starka 1–0-resultat borta mot Italien följdes upp med en blek 0–0-match. Jag köper om landslaget kritiseras för insatsen, och att spelarna är självkritiska över sin prestation, men som sagt – det var ett VM-kval som spelades under ovärdiga förhållanden. Förhållanden som gynnade de kontringsskickliga medelmåttorna i Serbien bättre.

0–0 är ingen katastrof för Sverige i ett VM-kval där sämsta utfallet är andra chansen. Sverige har fortfarande goda möjligheter till gruppseger och därmed direktplatsen till Rio 2027.

Fyra poäng på två bortamatcher är ändå godkänt av Tony Gustavssons landslag som redan döpts till ”det nya landslaget”. Ny förbundskapten, många nya spelare i elvan, medan veteraner som Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius placerats på bänken.

Förtroende och genombrott för Schröder

En av spelarna som fått stort förtroende är Häckens Felicia Schröder, 18. På hennes landslagsgenombrott har vi väntat. Jag tycker det går att hävda att det kom den här samlingen, i landskamp nummer sex och sju.

Redan i tisdags, mot Italien, var jag redo för att skriva den stora krönikan om Schröder. Efter första halvlek, i pausen, satte jag papper i maskin. Alltså: Jag började hamra på mitt tangentbord med kraft.

Felicia Schröder tog för sig på ett sätt som hon inte tidigare gjort på landslagsnivå. Schröder både drev upp anfallet som ledde till Filippa Angeldahls mål, och serverade den målgivande passningen.

Framför allt var Häckenanfallaren inte lika valpig som tidigare. Hon hanterade det felvända spelet med kraft och tajming. Felicia Schröder tog emot boll, höll undan motståndare och släppte vidare till gul tröja.

I hennes blott sjätte landskamp uppträdde Felicia Schröder som den rutinerade anfallare hon sedan länge varit på allsvensk nivå. Hon verkar ha ätit sin gröt och gjort sin styrketräning under vintern. En förutsättning för att kunna leverera på högsta nivå.

Men det blev ingen krönika. Felicia försvann. Som fågeln ur sin bur. Som isen när det våras. Som kärlek när den såras. Först ur matchbilden, sedan byttes hon ut efter en dryg timme.

Sverige höll undan, vann matchen, tre poäng på kontot, men om det var någon spelare som förtjänade rubrikerna för ett landslagsgenombrott var det 19-åriga Real Madrid-mittbacken Bella Andersson. Eller möjligen Schröders Häcken-kompis Monica Jusu Bah.

Mot Serbien var Felicia Schröder på nytt aktiv i första halvlek. I en släpande anfallsroll var hon vårdad i mottagningsspelet, noggrann i passningsspelet. Få misstag. Schröder agerade smart och klokt i princip varje moment. När hon satte fart hängde motståndarna inte med i samma hastighet.

Den här gången fick Schröder vara kvar på planen längre. Hon blev lite ivrig ibland efter paus, svarade för ett par enkla bolltapp, men försvann gjorde Felicia aldrig den här gången. Även om ivrigheten gränsade till överambition var det Felicia Schröder som ville mest. Som visade att hon inte tänkte låta sig nöjas med den bleka, kollektiva första halvleken. Felicia drev på ända fram till sista kvarten då hon byttes ut, och bidrog till att Sverige lyfte sig närmre en seger.

Med tanke på att Felicia Schröder har startat två raka VM-kvalmatcher, och varit delaktig och betydelsefull i bägge, går det inte att skriva annat än att den här samlingen är ett landslagsgenombrott – trots att vi fortfarande väntar på hennes första mål.

Självklart, det var en tidsfråga innan en talang som Felicia Schröder skulle få sitt genombrott. Men betydelsen av att det kom direkt i VM-kvalets första matcher ska inte underskattas. Gissningsvis släpper det ännu mer för Felicia under följande samlingar. Första målet får gärna komma mot Danmark hemma på Gamla Ullevi 14 april.

Det vore en högst rimlig fortsättning på den moderna sången om Felicia. En sång som tack och lov inte skrivs av Cornelis Vreeswijk, utan av Felicia Schröder själv.

Ämnen i den här artikeln

Senaste nytt - Fotboll

Janne Andersson hade cancer under VM 2018

Svensk smakstart på VM-kvalet – knäckte Italien

Lagen som kan ersätta Iran i VM

Ex-gaisaren flydde attackerna: ”Såg missiler”

© Göteborgs-Posten