Göteborgstjejen Honey lever två helt olika liv: ett hemma och ett i skolan.

Hemma är hon den äldsta dottern i en stor somalisk familj, med allt ansvar som det innebär. Hennes föräldrar är välintegrerade. De har jobb och talar svenska, men fortsätter att upprätthålla hemlandets uppfostringsmetoder, som barnaga. Honey blir slagen av sin styvfar i princip dagligen. Framför allt får hon stryk för att hon har svårt att lära sig koranverserna utantill.

I skolan är hon någon helt annan: ordförande i elevkåren, positiv och glad. Där kan hon välja vem hon vill vara bortom föräldrarnas kontroll. När hon ska börja sjuan vill hon inte längre vara tjejen i de stora, svarta, bylsiga kläderna. Till kompisarnas stora förtjusning dyker hon upp iklädd tights och röd t-shirt. Det är ett avgörande steg mot frihet.

Honey är huvudpersonen i journalisten Marja Grills bok Hedersflickorna: Ett reportage om våld och vägen ut (Polaris förlag 2026). Den handlar om svenska tjejer med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika som vägrar leva som deras föräldrar har lärt dem: ett liv där de ständigt väntas foga sig efter kollektivet. De vill få leva som alla andra, kunna umgås med sina vänner och vara fria att fatta sina egna beslut.

Tjejerna har ursprung i olika länder, men alla kommer från klansamhällen. Alla hederskulturer, oavsett religion, är klanbaserade. Klansamhällen är patriarkala, kollektivistiska och sätter stor vikt vid flickors och kvinnors kyskhet.........

© Göteborgs-Posten