Göteborgs kvarter har sina olika soundtrack – i mitt huvud

Hur låter ett kvarter i ditt huvud? Jag vet hur en del av dem låter i mitt.

Allting – och jag menar verkligen allting – har sin egen musik i mitt huvud.

Bilfärder, samtal, handlande av matvaror, betalande av räkningar, svampplockning, snickrande, tedrickande och hundpromenader.

Allting har ett eget soundtrack.

Kåseriförfattande är till exempel ofta loungejazz, eller möjligen kammarmusik. Kanske för att tangenthamrandet påminner om klaviaturspel. Men egentligen behöver inte själva det fysiska agerandet ha någon som helst koppling till musiken som hörs inne i skallen.

Och det är inte bara handlingar eller aktiviteter som låter. Platser framkallar också musik för mig. Mitt barn- och ungdoms Tynnered, till exempel, är en stor stadsdel som låter lite olika beroende på var i den man står.

Från Briljantgatan, där som barn jag lekte, hörs Magnum Bonums Skateboard, Village Peoples YMCA och John Lennons Woman. Dessa låtar står ut bland de många som skvalades hemma hos min kompis Tommy, i vars hem jag tillbringade mången eftermiddag efter skolan i lågstadiet.

Tommys mamma Eva lyssnade, till skillnad från mina föräldrar, på popradio. Vissa blev, som sagt, evergreens och återfinns i dag på diverse listor från det sena sjuttio- och det tidiga åttiotalet.

Men jag minns också brottstycken av en del som jag aldrig hört sedan dess. Någon bit handlade om General........

© Göteborgs-Posten