Men samtidigt bör det vara en väckarklocka för fotbolls-Sverige! Har vi inte kommit längre än att bara några få lag i serien faktiskt kan spela som ett lag? Nä, det verkar inte så. Spelar man som ett lag så vinner man.

När jag tittar på lagen i serien är det kanske tre eller fyra där jag känner att laget går före jaget. Vi i Sverige har genom alla år kunnat stoltsera med att lagmaskinen är det som betyder något. Lagmaskinen är det som skapar framgång. I det tänket är vi inte nu. Landslaget är förgrundsfigurer för just det tankeskiftet!

Malmö FF har för många spelare som spelar solo. Häcken och Elfsborg är praktexempel på just det. Även IFK Norrköping. Det är för många lag som är för dåliga! Spelarna är bra, men lagen är för dåliga! Mjällby ska inte kunna ta 75 poäng på att de är ett bra lag. För bäst spelare har de ju inte. De ska inte kunna vinna på bortaplan mot vissa av storlagen bara för de arbetar som ett lag. Det gör mig faktiskt en aning bekymrad.

Ju mer jag tänker på det slår det mig att det är regression som gäller. Sätt stolthet i att försvara och följa taktiker. Värdera de spelare högst som förstår innebörden av att offra sig för laget, skapa ytor för någon annan eller som gör en defensiv omställning i full hastighet. Nu är det dags att vända tillbaka tankebanorna ett snäpp och börja göra de viktiga sakerna till 100 procent. Sen får alla Zlatan-influerade spelare börja trixa lite när arbetsdagen är slut. I mina ögon är Mjällbys 75 pinnar ett svaghetstecken för svensk fotboll!

Bottenregionens spänning

Inställningen IFK Norrköping gick in med till matchen mot Blåvitt osade osäkerhet redan innan domaren blåste i pipan. Att försvara sig till en poäng när formen är dålig går sällan bra. Eller rättare sagt, risken är att laget går under i den stunden som ett eventuellt baklängesmål faller.

Med många svåra matcher i mitt egna bagage förstår jag svårigheten i att bestämma hur man som........

© fotbollskanalen