Nu kommer våra svenska småkopior av Trump byta språk

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Moderaternas kommunalråd i Haninge söder om Stockholm, Sven Gustafsson, skrev i februari på Facebook att Socialdemokraterna är en ”samhällsomstörtande organisation med en socialistisk diktatur som slutmål”. De vill ”förstöra vårt land i grunden”, bland annat med islamistiska ”sharialagar”.

Gustafsson uttryckte sig som ett korkat fyllo med dragning åt konspirationsteorier en lördagkväll när flaskan börjar bli tom och klockan drar åt midnatt.

Ingen hade brytt sig om han inte vore kommunalråd, en tung lokalpolitiker och representant för regeringspartiet.

Även i Sverige har vi våra Lilltrumpar, de som har tagit efter trumpismens vanligaste knep: säg något häpnadsväckande, gärna en fräck lögn, backa inte, anklaga dem som säger emot för att vara korrupta, lögnare, censurivrare och så vidare.

Mycket riktigt gastade Gustafsson om ”fucking censur” när Moderaternas länsförbund bad honom ta bort inlägget.

Apropå utbrott runt midnatt skrev riksdagsledamoten Björn Söder, en av SD:s tyngsta företrädare, ett mejl strax efter klockan ett på natten till en handläggare på Sida som förargat honom:

”Ditt handläggande av vår verksamhet är under all kritik och motsvarar inte den professionalism som bör genomsyra Sidas verksamhet. Vi kommer därför vidta relevanta åtgärder.”

Tydligare än så kan ett hot knappast bli. Söder var arg för att Sida inte tillräckligt snabbt betalade ut pengar till SD:s biståndsorganisation Hepatica.

En annan Lilltrumpare är vice statsminister Ebba Busch. När SvT ställde frågor om elbilsförsäljningen i Sverige som planat ut medan den ökar i övriga Norden for Busch ut med anklagelser mot reportern:

”Alla dina frågor är otroligt politiskt färgade. Det är inte neutrala ingångar, det är en väldigt tydlig vinkel.”

Busch tog till Donald Trumps vanligaste knep, att attackera den reporter som ställer kritiska frågor.

Naturligtvis är Lilltrumparna beskedliga jämfört med originalet, fattas bara, vi i Sverige är ganska försiktiga och inte särskilt glada i personangrepp.

Men i Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har vi några som nästan är riktiga trumpister. Följaktligen applåderade Jimmie Åkesson när Trumps vicepresident JD Vance förra året beljög medlemmarna i EU och sa att de hotade yttrandefriheten och demokratin.

”Det var otroligt befriande att höra en person med den auktoritet som USA:s vicepresident har läxa upp den europeiska politiska eliten”, sa Jimmie Åkesson.

När TV4 avslöjade att SD drev en hemlig trollfabrik för att baktala politiska motståndare – och kolleger i Tidöpartierna – gick Åkesson till stenhårt angrepp. Han påstod att avslöjandet var ”en gigantisk inhemsk påverkansoperation från det samlade vänsterliberala etablissemanget”.

En konspiration alltså.

I ett ”tal till nationen” (som presidenten i USA!) på Youtube sa han:

”Till er i detta klägg – politiker, kampanjjournalister, aktivister: Vet ni en sak? Vi skäms inte!”

Vi skäms inte! är trumpismens kärna.

Det är fascinerande hur de orden i olika varianter letar sig in i språkbruket. Senast i söndags i Agenda sa finansminister Elisabeth Svantesson:

…när hon fick frågor om att försäljningen av elbilar planat ut i Sverige:

”Jag skäms inte för att en undersköterska som jobbar natt, som måste ta bilen till jobbet och bor en bra bit från sitt jobb, tar bilen till jobbet, att vi halverade drivmedelspriserna för henne.”

Ständigt denna undersköterska! Alltid ska den stackars människan användas som slagträ!

Men det var inte undersköterskan som Svantesson fick frågor om, finansministern spelade bara ut Trumpkortet, att inte skämmas.

Senaste veckan har högerpopulismen och trumpismen upplevt två katastrofer, Viktor Orbáns valförlust i Ungern och Trumps fiasko i Iran.

Dessa världshistoriska händelser kommer garanterat snart att påverka politikernas språk i lilla Sverige. Kanske upptäcker någon att det är omodernt att svinga och påstå vad som helst, och vara ett svin, det är sååå 2025.

© Aftonbladet