Har ni verkligen tid med det här?

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Räntorna rusar, elpriserna riskerar att spåra ur, Kina hotar Europas industri, AI förändrar världen, två krig rasar.

Vi är uppslukade av ett politiskt låtsasdrama.

I somras publicerade Internationella Valutafonden IMF en genomgång av tillståndet i den svenska ekonomin, en övning som återkommande genomförs i alla 191 medlemsländer. 

Sammanfattning: det ser helt okej ut efter några svaga år.

IMF påpekar visserligen i något skärpt ton att man utgår ifrån att alla åtgärder som Tidö-regeringen lånat till är tillfälliga och att Sverige måste hitta ett permanent sätt att finansiera försvarsupprustningen, ett tecken på att partiernas nyfunna vilja att spendera pengar har en gräns om det höga förtroendet ska behållas intakt. 

Men att Sverige stod inför ett val var något som IMF:s analytiker verkar ha närmat sig med en gäspning: ”...förväntningarna är att den övergripande politiska inriktningen kommer att präglas av kontinuitet”.

Det är så andra länder ser på Sverige – ett politiskt stabilt land där det ofta tycks råda någon slags konsensus och med ganska små skillnader mellan de största partierna. 

Därför var det möjligen en och annan som blev förvånad över det höga tonläget inför valet. Knappt hade utländska journalister vaknat upp till nyheten att Sverige blivit något av ett skatteparadis för förmögna och ett land där marknadsekonomi styr i välfärden, innan de kunde läsa varningar om att hela nationens framtid stod på spel. 

Jacob Wallenberg, ordförande för Investor, en aktie som inklusive utdelningar stigit i värde med 1700 procent på 20 år och Spotify-grundaren Martin........

© Aftonbladet