Hormuzkrisen visar Kinas verkliga problem
På vilka nivåer kommer oljepriset att ligga framöver? Och hur länge? Svaret söks nu av alla som försöker sig på att gissa om marknader och ekonomi.
Att Trump är en viktig faktor för att trafiken genom Hormuzsundet så småningom ska öppna upp – och därmed få oljepriset att successivt falla tillbaka – är ställt bortom alla tvivel.
Men en annan aktör kan snart börja trycka på för en lösning. Mittens rike.
Vilken roll Kina hittills spelat bakom kulisserna är höljt i dunkel. Kinas relationer med Iran har varit, och är, goda. Det må vara en vänskap baserad på principen ”min fiendes fiende” (USA respektive Iran).
Att den stora geopolitiska fighten – ekonomiskt, geografiskt och militärt – utkämpas mellan Kina och USA står klart sedan länge.
Hittills har Kina spelat en undanskymd roll och manat till besinning från bägge sidor. Flertalet sinologer hävdar att Kina har en pragmatisk ansats till sina relationer; så länge det gynnar Kina är alla relationer tänkbara.
Det gäller nog även Kinas förhållande med Ryssland, där den senare kan förse Kina med billig (och mycket) energi.
Några långtgående historiska vänskapsband finns annars inte mellan dessa länder. Inte med Iran heller. Och snart kanske Kinas tålamod med situationen i Hormuzsundet håller på att ta slut.
Kinas demografiska utsikter är snudd på usla. Fertilitetstalet ligger runt 1,0. För att hålla en befolkning konstant, bortsett från in- och utvandring, behöver........
