I vintras fördes en livlig diskussion på Svenska Dagbladets debattsida om universitetens arbetsmarknadspolitiska roll.

Intresseorganisationen Företagarna hävdade att Sverige idag har för många universitet och ett alltför stort utbud på utbildningar som inte leder till jobb. I förlängningen, menade de, vore det bra för Sverige om färre utbildade sig på universitetet, med stöd i skrämmande ny statistik som visar att var fjärde nyexaminerade akademiker idag har svårt att försörja sig.

Resonemanget möttes av kritik i en rad repliker från aktörer inom akademikerkåren. De framhöll istället att universitetens uppdrag sträcker sig bortom att enbart tillgodose arbetsmarknadens behov.

Dessutom har arbetsmarknadens utveckling historiskt varit mycket svår att förutse, vilket gör långtgående ingrepp i utbildningsutbudet både riskfyllda och olämpliga.

Nedgång i AI-exponerade yrken

Diskussionen är långt ifrån ny men har fått förnyad aktualitet i en tid då ny teknologi snabbt förändrar arbetsmarknaden, med AI i absolut centrum.

Ända sedan tekniken var ett teoretiskt koncept snarare än praktisk verklighet har farhågan om att........

© Affärsvärlden