Bränslecell-bolaget Powercell rasar på börsen efter SVT:s och NRK:s granskning av bolaget.

Företagets bränsleceller som ska driva fartyg kan enligt SVT:s källor bara hålla i uppåt 3 000 timmar, vilket inte är i närheten av de 33 000 timmar man har sålt in till kunder.

2018 lät det annorlunda. Dåvarande Centerledaren Annie Lööf var på besök hos Powercell och deklarerade att partiet ”menar allvar med att ställa om fordonsflottan.”

Powercells dåvarande VD kontrade med att i samma mening prata om såväl bolagets ”världsledande teknologi” som behovet av ”politiska initiativ”.

Ett mönster som känns igen.

Politisk varmluft, teknikoptimism, spirande förhoppningar och sedan pyspunka.

Hur ska de nya uppgifterna förstås och vad händer nu med företaget?

Svaret imponerar inte

Materialet som presenterats av SVT och NRK framstår som övertygande. Ett tiotal personer förmedlar en snarlik bild, som också stärks av ljudupptagningar, interna dokument och efterforskningar som gjorts i Norge.

Svaret från Powercell imponerar däremot inte. Abstrakta formuleringar kombineras med värdeladdade ord som ”förtroende”, ”transparens” och ”korrekt informationsgivning”. SVT:s sakuppgifter bestrids i allt väsentligt inte, utan kontextualiseras och relativiseras.

Om det hade förekommit direkta faktafel eller grova vantolkningar borde bolaget ha pekat ut detta klart och tydligt.

Show me the incentive

Ett sätt att värdera de uppgifter som framkommit är att diskutera incitamenten som styr olika aktörer.

”Show me the incentive, and I’ll show you the result”, sade Charlie Munger, Warren Buffetts framlidne affärspartner.

Inget att tjäna – allt att förlora

De anställda som väljer att gå till media med dylika uppgifter tjänar som regel absolut ingenting på att göra det.

Oavsett anonymitet och källskydd tar man en personlig risk och gör det som ofta under vånda. Lojalitet med arbetsgivare, kollegor och chefer blandas med karriärmässiga överväganden.

Människor som går till media kan förstås vara förbittrade rättshaverister. Men de kan också vara modiga och rakryggade, utan någon som helst personlig vinning.

Här kan vi konstatera att det är många som gjort samma sak, och att de har stöd från interna dokument.

Bland ledningen och de högre skikten i ett företag ser incitamenten ofta annorlunda ut.

Behovet av intäkter och positiv publicitet är stort. Inte minst för de som är beroende av (mer) externt kapital.

I de fall cheferna också äger stora mängder aktier eller optioner förvrängs incitamentsstrukturen ytterligare.

Detta betyder inte alls att ledning och toppchefer aktivt förvanskar eller ljuger.

Men incitamenten att syna glädjekalkyler och överdrifter blir begränsade.

Det bör också poängteras att SVT och NRK tar risker när de väljer att publicera detta reportage. Börsen reagerar direkt på nyheten och konsekvenserna är reella för Powercell.

Därmed är de publicistiska kraven också högre.

Jordmån för luftslott

Den som intagit en skeptisk hållning till den så kallade gröna omställningens utformning är inte förvånad.

Kombinationen öronmärkta skattemedel, medial varmluft, kollektivt önsketänkande och statuerande av godhet har skapat en perfekt jordmån för allehanda politiskt underblåsta luftslott.

De senaste åren har de gröna miljardhärvorna radats på varandra.

Om ännu ett grönt hus av halm nu blåser bort inför öppen ridå är det bara en del av samma mönster. Och samma systemfel.

Erfarenheter gällande just vätgas pekar också på att utmaningarna är svåra att hantera.

Det har genom mänsklighetens historia varit synnerligen problematiskt att göra bruk av vätgas som energikälla.

Dilemmat är av fysikalisk natur – vätgas är en liten och mycket reaktiv gas som är svår att kapsla in och använda. Framställning kräver dessutom stora mängder energi.

Det är varken första eller sista gången ett bolag som försöker slå mynt av vätgasens potential hamnar i trubbel.

Förtroende och kapital sinar

Ledningen för Powercell måste nu återupprätta förtroendet för bolaget. Det görs inte i en handvändning.

Samtidigt har företaget enligt senaste bokslutsrapporten 79 miljoner kvar i likvida medel. Räcker pengarna året ut?

När nytt kapital ska in i bolaget blir förtroendet en knäckfråga.

Aktien har gått kräftgång en längre tid. Börsvärdet har fallit mer än 90% de senaste fem åren.

Men bolaget åtnjuter alltjämt en miljardvärdering.

Jag är inte aktieanalytiker, men om Powercells teknik inte levererar mer än max 10% av vad som utlovats måste det ske en betydande korrigering.

Betänk hur faktorer såsom kundvärde, betalningsförmåga, position gentemot konkurrenter, utvecklingskostnader och förtroende påverkas.

Bolaget kan förstås repa sig, men detta kan också vara början på slutet.

Powercell rasar efter granskning: ”bedrägeri”

Svenska el-miljarder ska betala vätgasprojekt

Londonbörsens enda vätgasfond går upp i rök – har backat 70%

© Affärsvärlden