”För att demokrati är något man gör, inte något som bara är.”
I en litteraturkurs fick vi till uppgift att göra en poetisk analys av en text skriven för ett helt annat ändamål än att publiceras i en lyriksamling. Min grupp valde Olof Palmes avslutningstal vid partikongressen 1975 – av många ansett som ett av de vackraste politiska talen i svensk modern tid.
Palme var då både partiledare och statsminister, en kontroversiell politiker – men en briljant talare och estradör:
”Vi ses igen, kamrater! Vi ses i Folkets Hus, i studiecirkeln, vid möten i arbetarekommunen och i facket. Vi ses igen i futten på byggarbetsplatserna, under rasten klockan 9:15, någonstans mellan mackan och kortleken, en stunds politik.”
Så fortsätter det med upprepningar och platser, lokalfärg och aktiviteter; i jamber, anapest och stigande vers. Det svänger om texten,........
