Inom mitt eget forskningsfält – måltidskunskap – talar vi också mycket om att vi måste släppa taget om många av de saker som traditionellt anses särskilt läckra i vår matkultur. Det gäller särskilt animaliska produkter, som inte är så klimatsmarta. De hittar vi i överflöd i både köttbullarna och gräddsåsen, i julskinkan och kebaben, i semlan och prinsesstårtan.

Man kan få intrycket av att hållbar mat inte får eller kan förknippas med njutning. Att vi bara ska sitta kvar med en morotsstav och ljummet vatten – isbiten drar ju för mycket energi! Men kanske finns det en väg att kombinera hållbarhet och njutning. Kanske är det vår förståelse av hur det goda livet vid bordet kan se ut som behöver revideras.

Ett första stopp i denna revidering skulle kunna vara hos filosofen Kate Soper. Hon menar att många av våra föreställningar om det goda livet är tätt knutna till konsumtion och till att större är bättre: den feta bilen, den gigantiska biffen eller den ultimata jordenruntresan. Soper påpekar att detta både är klimatmässigt ohållbart och mänskligt utmattande. Vi arbetar mer för att kunna köpa mer – och slutar ofta med mindre tid, mindre ro och mindre glädje.

Men kanske finns det en väg att kombinera hållbarhet och njutning.

Men kanske finns det en väg att kombinera hållbarhet och njutning.

Blir vi egentligen lyckliga av att jaga denna vision av det goda livet?

Kate Soper talar om alternativ hedonism – en idé om att vi kan hitta nya former av njutning som inte bygger på överkonsumtion. I stället för att se den gröna omställningen som ett uppoffrande bör vi se den som en möjlighet att befria oss från föreställningen att njutning bara kan ske genom överkonsumtion. Soper menar att vi kan upptäcka nya, kanske till och med bättre, former av njutning om vi vågar släppa idén om att lycka bara kan köpas.

Men hur kan alternativ hedonism se ut i köket? Det kan börja med att hitta glädje i de små saker som vi ofta missar i vardagen. Att ta sig tid att njuta av de vackra ting som finns i naturens stora förråd: svamp, bär och örter. De är helt gratis och ofta används bara 10–20 procent av detta förråd.

Själv njuter jag under sommarhalvåret av en fänkålsplanta som kommer tillbaka gång på gång utan att jag gör något. Av den gör jag varje kväll en kopp örtte. Den smakar himmelskt av lakrits och sommarskymning. Helt gratis, men en enorm lyx.

Att ta sig tid att njuta av de vackra ting som finns i naturens stora förråd: svamp, bär och örter.

Att ta sig tid att njuta av de vackra ting som finns i naturens stora förråd: svamp, bär och örter.

Kanske kan det också handla om att äta mindre men bättre kött eller ost och därigenom uppskatta det ännu mer när vi väl får det.

Jag har själv skrivit flera vetenskapliga artiklar om alternativ hedonism inom restaurangbranschen – det tydligaste exemplet var för några år sedan under en resa till Färöarna, där jag ledde en sommarskola för en grupp internationella studenter. Under ett besök på en av de mer isolerade öarna i ögruppen lagade vi pizzor med nässlor som vi själva hade plockat under ledning av en lokal guide. Samma guide bjöd oss också på eftermiddagsvåfflor, men först skulle vi arbeta några timmar med att utöka hennes potatisland. Det arbetet var vår betalning för våfflorna. Syftet med vår insats var att öka öns grad av självförsörjning.

Hur kommer jag i gång med alternativ hedonism i min vardag?

Det är inte lätt att släppa sina ”guilty pleasures”. De har ofta stor betydelse för oss och för våra relationer till andra – men kanske kan vi också försöka hitta glädje i ett mer hållbart förhållande till mat.

►Börja i det lilla. Den stora revolutionen sker inte över en natt, så ta små steg.

►Gör en lista över matupplevelser som är gratis som du borde ägna dig mer åt.

►Gör en lista över mat du tycker om som också är bra för klimatet.

►Nästa gång du bjuder gäster på mat, skala bort en eller två ohållbara saker som du egentligen inte får någon större njutning av, men som mest finns där av vana.

►Satsa på kvalitet framför kvantitet – färre produkter, men bättre och mer lokala.

►Kom ihåg att fortsätta njuta – det är en viktig källa till välbefinnande och till hur vi förhåller oss till världen.

I den situationen var vi inte bara konsumenter utan gäster som tog ansvar för platsen vi besökte och som lämnade ett positivt avtryck efter oss. Här var principen att pengar inte var den primära formen av utbyte – vi behövde bidra med mer än kontanter. På så sätt bröts den traditionella uppdelningen mellan värd (som levererar mat och service) och gäst (som konsumerar dem), och en ny ekonomisk modell och utbytesform etablerades.

Intressant nog uttryckte mina studenter efter besöket på den lilla ön större entusiasm för den enkla ”arbeta-för-en-våffla”-upplevelsen än för besöket på en Michelinrestaurang dagen därpå. Det visar också att kulinarisk njutning kan uppstå där man minst väntar sig det. Till och med när man står och rensar ogräs i ett potatisland en regnig dag i en avlägsen del av världen och drömmer om våfflor.

Ett mer hållbart förhållande till mat är inte smaklöst, utan tvärtom ett smakäventyr.

Familj: Gift med Stine och har två söner, Villum och Joakim

Från: Avedöre, Danmark

Forskningsområde: Matkultur, hållbarhet och maskulinitet

Kuriosa: Har tidigare haft en karriär som tubaspelare i den danska marinen

I samarbete med Örebro universitet publicerar NA varje vecka vetenskapskrönikor inom varierande forskningsområden.

© NA