Det är semestertider. En tid jag har tämligen svårt för. Det kanske är därför jag tar på mig att skriva ett antal artiklar för en större dagstidning mitt under sommarmånaderna. En syssla jag finner både meningsfull och rolig. Att ”slå dank”, ”göra ingenting” ”bara vara”, och så vidare ligger inte för mig. Jag är nog inte ensam om det. Det får nog på goda grunder anses gå mot vår natur att inte sysselsätta oss med något meningsfullt om dagarna.

Under större delen av människans tid här på jorden har detta meningsfulla handlat om semesterns motsats, arbetet. Då arbetet för en förkrossande majoritet av mänskligheten, under en förkrossande majoritet av vår historia, bokstavligen handlat om att överleva, så har arbetet under större delen av vår tid på jorden varit just det: meningsfullt. Den självägande bonden förde vidare gården till äldste sonen, både han själv, liksom hans familj, drängen och pigan jobbade bokstavligen för att överleva (finns det någon mer meningsfull drivkraft?).

Den minoritet som bodde i städerna må ha haft något fler valmöjligheter, men de skaffade sig å andra sidan en institutionellt reglerad yrkesstolthet genom skråväsendet – där hierarkier och identiteter mellan lärlingar, gesäll och mästare skyddades genom en lagstiftning som även hindrade innovationer och konkurrens - allt med gudomlig legitimitet från kyrkan (de flesta skrån var djupt religiösa organisationer). I och........

© Göteborgs-Posten