Grönland visar på behovet av en europeisk strategi
Donald Trumps vilja att ta över Grönland har väckt starka reaktioner i Europa. Det är förståeligt. Det som står på spel är nämligen inte bara Grönland utan Västvärldens interna sammanhållning, Europas trovärdighet och de långsiktiga relationerna mellan EU och USA.
Det är sällan Grönland stått i centrum för världspolitiken. Få svenskar lär ens ha reflekterat över öns koppling till Danmark innan Donald Trump satte den arktiska ön i världens blickfång. Det finns därför skäl att ha bakgrunden klar för sig.
Grönland är stort som halva EU, men till största delen täckt av is och har bara drygt 50 000 invånare. Ön, som geografiskt ligger i Nordamerika, blev en dansk koloni 1814 och hade ställning som koloni ända fram till 1953. Den är inte en del av den danska nationalstaten utan ett autonomt territorium inom den danska ”riksgemenskapen” eller kungariket. Det påminner om vissa franska och brittiska utomeuropeiska territorier som finns kvar än i dag.
Grönlands autonomi är tämligen långtgående och beviljades i ett första steg redan innan ställningen som koloni upphörde, för att sedan utökas 1979 och 2008. Grönländare behöver exempelvis inte göra värnplikt i den danska militären och sköter sina inre angelägenheter, medan Danmark och NATO har hand om det militära försvaret. USA har en militärbas på ön. Grönland valde 1985 att lämna EU. Grönländarna är dock danska medborgare.
Grönland har av Danmark beviljats en juridisk option att bli självständigt. Det finns också ett starkt stöd för självständighet bland öns politiska partier. Förhållandet till Danmark har historiskt varit allt annat än smärtfritt. Bland annat bedrev Danmark en kampanj på ön från 1960-talet till 1990-talet för att få ned födelsetalen av sociala skäl, en kampanj som har anklagats för att likna en tvångssteriliseringskampanj.
Men faktum är att Grönland skulle ha väldigt svårt att klara sig självt. Ekonomin är för liten och de sociala problemen har varit utbredda, bidrag från danska staten står för en väsentlig del av inkomsterna. De få invånarna på ön skulle naturligtvis inte heller klara att försvara Grönland militärt.
Det är lite paradoxalt. Grönland har faktiskt en mer autonom ställning i förhållande till........
