Det finns inget annat kvar på näthinnan efter den här omgången än Johan Larssons inhopp för sitt Elfsborg. Jag vet att det redan pratats och skrivits spaltmeter om det, men någonstans förtjänar Larsson alla dessa ord. Inte för att det är synd om honom eller liknande, utan för den kvaliteten och förmågan han visade upp i måndags!

Vi har sett honom förr i de lägena och inte sällan blir det då mål! Hans huvudspel är underskattat medans hans högerfot ofta prickar där den ska. Om jag ska vara ärlig är det inte många i dagens allsvenska som hade satt dit den volleyn! Larssons fotbollstekniska kvaliteter är av högsta allsvenska klass och det vare sig han har varit bänkad i ett år eller inte. Nu vore det tjänstefel att bänka honom framöver.

Ur en annan mer personlig dimension känner man verkligen med personen Johan Larsson. Han har gett allt för Elfsborg i många år. Spelat varenda match och givetvis gjort både bra och dåliga saker. När Thelin byttes mot Hiljemark blev också Larsson förpassad från solskenet till skuggan. Över en natt! Det gör ont i mig att bara tänka tanken på hur det skulle kännas om det hade varit jag. Både egot och stoltheten hade fått sig en ordentlig törn och världen hade till viss del rasat samman. Jag vet att det är spelets regler. Tränaren tar ut det lag som han tror har bäst chans att vinna matcher och allt det där tjafset, men jag måste säga att det kändes rakt in i hjärtat nu när han kom ut ur skuggan igen.

Hiljemark måste så klart ha haft svårt efter matchen när allt ljus hamnade på Larsson istället för segern. Känslorna måste ha varit ambivalenta. Samtidigt som han både var glad för segern och för Johan Larsson så måste ändå en känsla av att han valt fel spelare infunnit sig. Nu har det absolut inte gått dåligt för Hiljemark utan tvärtom, men beslutet att bänka Larsson förra året var modigt och lite kontroversiellt. Något annat beslut än att spela honom från start i nästa match kan inte ens övervägas och på något vis tror jag att det lättar Hiljemarks hjärta en liten aning.

Matchen i sig var väldigt underhållande och hade kunnat sluta precis hur som helst. Elfsborg var bra offensivt och sämre defensivt. IFK Göteborg gjorde många bra saker och även om de bjöds på något mål så borde de så klart ha kunnat hålla undan och packat in de tre poängen i bussen. Särskilt eftersom de hade ramträffar plus något mer bra läge att döda matchen totalt. Änglarna åkte verkligen på pisk! Och det måste ha svidit ordentligt. De var bra offensivt men sämre defensivt (kan man säga något annat när en match slutar 4-3?). Egentligen var det ett tema som genomsyrade många matcher i omgången.

Skämskudde på det defensiva spelet

Förutom Rockson Yeboahs passiva och stillastående försvarsspel när Larsson nickade in 3-3 och Hedlunds långsamma agerande vid Alioums 3-1-mål kan man hitta många bristande försvarsinsatser i omgången som gick. Agerande som gör att man ifrågasätter vad lagen och spelarna tränar på och prioriterar. Ska en ytterback vara bättre offensivt än defensivt? Om man bidrar med mer poäng framåt än vad som släpps till bakåt så är svaret ja, men hur många spelare på allsvensk nivå gör det?

Kaib är ny i Halmstad och vill säkert visa sig från sin bästa sida direkt. Om vi ska hårddra det så blev så inte fallet mot Gais. Både vid 0-1 och 0-2 hamnade han på fel sida om motspelaren. Vid 0-1 var han på tok för högt upp när Gais spelvändning kom och det lämnade Lundgren fri lejd mot målet. Nu kom målet i andrasituationen i och för sig, men hade Kaibs utgångsposition varit fem meter längre ner hade hela........

© fotbollskanalen