För exakt en vecka sedan stod jag redo med applåder, blomkvast och högsta betyg-diplom till Kim Hellberg och hans Hammarby efter en mycket imponerande knapp månad där dubbla Europa Conference League-kvalomgångar parerats utan enda tappar poäng i guldstriden mot Mjällby och jag var där och då helt övertygad om att man såklart skulle knyta ihop säcken och passera Rosenborg i returen hemma i Stockholm.

Nu var ju alla medvetna om att ett betydligt tuffare motstånd väntade i den avslutande play off-rundan i form av tyska fjolårstopplaget Mainz - men herregud, större elefanter än så har vacklat så här års och inte minst på ett underlag av 3 Arenas snitt och mot knappt 30.000 Europatörstande supportrar på högvarv.

Vi kommer aldrig få veta hur det hade gått mot Mainz för ni vet alla hur det slutade. Dino Islamovic visade klass och Bajen visade upp en allt för bekant ineffektivitet och Europadrömmen krossades innan den grönvita skutan ens hann sätta kurs Tyskland.

Det var dock en tydlig känsla av kollektiv modrepning strax efter uttåget mot Rosenborg och att när den första, initiala besvikelsen klingat av en påtaglig insikt av att Mainz-mötet förmodligen ändå bara hade kostat kraft och även någon poäng eller två i jakten på det så oerhört åtråvärda och efterlängtade SM-guldet.

Så med Gais på hemmaplan, efter en svag insats och tung derbyförlust i ryggen, gick det verkligen att ta på de omladdade Bajenbatterierna i söndags.

Okej, nu hamnade man i ett tidigt underläge, men när Nahir Besara kvitterade på bästa Kenned.. förlåt, Nahir Besara-manér och Djurgården strax därefter tog ledningen nere på Strandvallen var det tydligt hur Kim Hellberg drog ned det norska huvudlaget på sin häst och flyttade ut denna i andraspår för att göra den redo för upplopp. Ledaren såg där........

© fotbollskanalen