Vad som är avgörande för om ett löneerbjudande är attraktivt är inte hur stor bruttoersättning som utbetalas, utan hur mycket spelaren i slutändan får i plånboken efter att skatt och arbetsgivaravgifter har betalats (eller hur mycket som avsatts till framtida pension till spelaren). Inom ramen för klubbens lönebudget, spelarens personliga situation och regelverkens utformning gäller det att komponera ett erbjudande som är så attraktivt som möjligt för både spelare och klubb. Som ni kommer se nedan finns inte någon universallösning, utan man får hitta olika alternativ för olika situationer. Även denna artikel har skrivits tillsammans med Mato Saric och Kristian Mjörnman, verksamma som skattejurister på Deloitte, som arbetar dagligen med dessa frågeställningar.

Exempel A – utländsk spelare

En utländsk spelare som aldrig tidigare varit bosatt i Sverige kan få det bästa av två världar, både artistskatt och expertskatt. Det kan ge ett väldigt förmånligt resultat. För att ge ett exempel, om den svenska klubben har en lönebudget om 6 miljoner kronor över en treårsperiod för en värvning, inklusive eventuell sign-on och arbetsgivaravgifter, är en vanlig lösning att i första hand säkerställa att spelaren uppfyller lönekravet för att kvalificera för expertskatt. Detta bl.a. för att klubben också ska få betala lägre arbetsgivaravgifter som i sin tur ger utrymme för högre lön. Om vi då antar att spelaren har ett treårskontrakt och lön om 90 000 kronor i månaden kommer det ge utrymme till att utbetala en sign-on bonus om drygt 1,6 miljoner kronor och ge följande ungefärligt resultat för en fotbollsspelare bosatt i Stockholms kommun:

Ett löneerbjudande enligt ovan ger alltså spelaren nästan 4 miljoner kronor netto (ca 3 965 000 kr) efter skatt under treårsperioden till en kostnad om 6 miljoner kronor för arbetsgivaren (4,855 Mkr i lön/bonus och 1,145 Mkr i arbetsgivaravgifter). Den genomsnittliga skatten för spelaren blir så låg som 18,32 %.

Men, ni kommer kanske ihåg från förra artikeln att en genial skattelösning i Sverige kan bli fullständigt meningslös om spelarens hemland också vill ha en bit av kakan. Detta kan mycket väl kan vara då en spelare måste anses vara skattemässigt bosatt utomlands när sign-on bonusen utbetalas för att åtnjuta 15% artistskatt i Sverige.

Ovanstående lösning fungerar därför bra i de situationer där spelaren inte får betala mellanskillnaden upp till full skatt på sign-on bonusen i hemlandet. Om det skulle ske, kan det istället vara mer förmånligt att titta på andra lösningar. Exempelvis kan man strunta i en........

© fotbollskanalen