Hoppas kungen lever tills han dör – sen måste vi stoppa eländet

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kungafamiljen är en katastrofparasit.

När Sverige befinner sig i kris, när svenskarna är oroade, sörjer, är betryckta eller panikslagna – då kliver monarken fram och skänker trygghet och tröst.

Det där är inga problem när det gäller enstaka katastrofer, som när ett fartyg har sjunkit, ett diskotek brinner ner eller en tsunami tar med sig allt levande. Då kan kungafamiljen leda oss genom ett sorgearbete.

Problemet uppstår i händelse av att Sverige som nation skulle befinna sig i en akut situation. Låt säga att det ligger ockupation och krig i luften. De folkvalda behöver sätta sig ner och fundera några timmar – då kan kungen kliva fram och peka bara det minsta åt ett håll och undersåtarna följer med.

Det var många kungahus som pekade åt fel håll under andra världskriget. De är alla borta nu. Det svenska kungahuset pekade åt två håll samtidigt. Kungens föräldrar lutade åt Tyskland. Hans farfar lutade åt det andra hållet. Gammelfarfar Gustaf V uppfattades gå tyskarnas........

© Aftonbladet