Vindkraftsutvecklaren OX2 hävdade 2021 att:

”Det är viktigt att förstå att vindkraften nu byggs helt på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Ny svensk vindkraft är helt enkelt attraktiv som långsiktig investering”.

Idag vet vi att lönsamheten för svenska vindkraftsanläggningar är katastrofal, och har varit det i närmare ett decennium.

En fråga som då uppstår är varför investeringarna fortsatt, när förlustmarginalerna varit tvåsiffriga under så många år.

Vindkraften är i själva verket marinerad i other people’s money. Men precis som med krisande stålprojektet Stegra rör det sig inte primärt om direkta bidrag från svenska skattebetalare.

Det handlar snarare om en kombination av utländska, svenska och EU-baserade offentliga instrument såsom bidrag och kreditgarantier. Även offentligt ägda bolag samt utländska och svenska pensionspengar letar sig in via diverse upplägg. Det framgår inte alltid vilken form eller vilket belopp det rör sig om.

Men det syns ändå tydligt att Sveriges olika vindkraftshaverier badat i offentlig finansiering. Här är tio offentliga aktörer som bekostat svensk vindkraft genom åren.

Av Aldermyrbergets konkurs framgår att bolagets “verksamhet finansierades under uppförandefasen och därefter av ägarkapital och den kreditfacilitet som den tyska statliga banken kfW Ipex-Bank GmbH tillhandahöll”.

KfW Ipex-Bank har också medfinansierat Northvolt och Stegra. Här är ytterligare några exempel på hur man bidragit till finansiering av vindkraft i Sverige:

Hela skuldfinansieringen för Stöllsäterberget.

20-årig finansiering av Åndberg.

80 miljoner euro till den 56 turbiner stora anläggningen Överturingen i........

© Affärsvärlden