I takt med att batterihaverier och vätgaskrascher radas upp så växer också kritiken mot den gröna omställningens politiskt frammanade megaprojekt.

Men än så länge har de fördelningspolitiska aspekterna på den gröna industripolitiken lyst med sin frånvaro.

En överskådlig genomgång gör gällande att den gröna omställningen i praktiken innebär en överföring av skattemedel till samhällets välbemedlade skikt.

En kort och ofullständing analys av offentlig finansiering som gått in i Northvolt visar att miljardbelopp tillgängliggjorts för miljardärer.

Om vi tar ägarandelarna i Northvolt för Harald Mix, Carl-Erik Lagercrantz och Peter Carlsson ser vi att kreditgarantierna, lånen och bidragen gemensamt summerar till miljardbelopp, åtminstone för Mix och Carlsson.

Om Lagercrantz och Carlssons samlade förmögenhet uppgår till miljardbelopp idag eller inte är dock oklart.

Kritik har riktats mot Di:s uppskattning att 88 miljarder i offentliga medel allokerats till Northvolt. Samtidigt angav bolaget att Kanada stod redo med 40 miljarder och Tyskland 10 miljarder. Utöver detta finns EU-pengar och andra nationalstater som ordnat med garantier och lån. Så det vore ingen överdrift med en uppskattning på nivåer över 60 miljarder kronor.

Den exakta siffran är på sitt sätt ointressant. Poängen är att i praktiken hamnar offentliga medel i privatägda bolag där bemedlade berikar sig.

En kortare sammanställning beträffande stöden till Vargas-bolaget Stegra visar också att det rör sig om miljardbelopp till miljardärer.

© Affärsvärlden