Den senaste veckan har regeringens förslag om “utökad sekretess” gällande bedömning av strategiska nettonollprojekt fått uppmärksamhet. I propositionen står:

“Vid en samlad bedömning anser regeringen att behovet av sekretess för uppgifter om affärs- och driftsförhållanden i ärenden om strategiska nettonollprojekt väger tyngre än insynsintresset.”

Riksdagens konstitutionsutskott har nu att ta ställning till propositionen. I skrivande stund pågår diskussionerna i Rosenbad och i partiernas riksdagsgrupper. En liten djupdykning är därför på sin plats.

Vi får börja med att kort återge förslagets essens.

Propositionen rör sekretessbeläggning av ansökningar från bolag som vill klassificeras som nettonoll-projekt. Dessa ska sedan enligt EU:s Net Zero Industry Act (NZIA) erhålla förmåner i form av 1) kortare handläggningstider samt 2) rådgivning avseende finansiering. Det senare låter misstänkt oskyldigt.

Det rör sig alltså inte om att alla handlingar ska sekretessbeläggas vid samtliga ansökningar till olika myndigheter. Sekretessen avser ansökningar för att bli klassificerad som nettonoll-företag.

Beslutet kommer att vara tillgängligt. Men underlagen, som inkluderar “affärs- eller driftförhållanden” ska sekretessbeläggas “om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”.

Vi får se besluten i skönhetstävlingen. Men skönheterna får vi inte se, om de inte vill det.

Begreppet används bland annat i

© Affärsvärlden