Två år innan David Fincher gjorde sin klassiker ”Seven”, en mörk thriller kring de sju dödssynderna med Brad Pitt och Morgan Freeman i huvudrollerna, var svenske Richard Hobert i farten.

Även han hade siktet inställt på människans svagheter: avund, frosseri, girighet, vårt högmod, vår kättja, lättja och vår vrede. 1993 kom därför ”Glädjekällan”, första delen i hans mastodontsvit om dödssynderna.

Sammanlagt sju långfilmer skulle det bli – med sommarstället Glädjekällan på Österlen som nav och människorna som samlades där i blickfånget. Frisören Ragnar (Sven Lindberg), hans lätt försupne son Mikael (Göran Stangertz) alias den bedagade artisten Mick Pierson, och alla de andra.

”Glädjekällan” var häpnadsväckande i sin ambition att gestalta sorg och........

© Göteborgs-Posten