Varför plågar man sig med att ägna sommardagar åt att läsa rapporter och utredningar? Svar: För ett konkret exempel på hur primärvården – inte – fungerar! Det handlar om X, multisjuk med flera allvarliga diagnoser i sjukdomshistorien. Han har en medicinsk åkomma som inte är farlig men mycket besvärande och orsakar lidande så att livskvalitén sänks.

X ringer sin vårdcentral 07:00 och får besked att de ska ringa upp. När de ringer några timmar senare får X veta att samtalet registrerades 07:04 och att alla läkartider för dagen då är slut – de har enbart läkartider för akuta besök. X ombeds att återkomma för utredning i september/oktober. X frågar om han kan söka akuten på sjukhuset men får till svar att de kommer att hänvisa till vårdcentralen så det är ingen idé. Moment 22 någon? En roman av Kafka? Möjligen kan X ringa nästa dag 07:00 och hoppas ha tur att komma några minuter tidigare i kön och sjuksköterskan tillägger: ”Först till kvarn …”

I Sverige 2026 bedrivs alltså ”Först-till-kvarn-vård”! Detta är förstås inte vårdcentralens skuld, de har mycket få läkare, flera ordinarie har slutat och det är semestertider. Eftersom vårdcentralen ligger en bit från någorlunda stora städer har de rekryteringsproblem och det är inte troligt att de lyckats lösa rekryteringen av läkare ens till hösten.

Jag har bott tio år i Tyskland med deras utmärkta husläkarsystem som oftast bedrivs i privat regi och tänker att berättade jag ovanstående för en tysk skulle jag inte bli trodd. Är detta Sverige? Välfärdslandet Sverige?

Men jag förstår hur X känner sig, sjuk och totalt utlämnad och ingen hjälper! Det är förnedrande att tigga vård. Han har ju ändå betalat skatt hela sitt liv. Bristen på vård är också kontraproduktiv, som gammal sjuksköterska vet jag att hälsan totalt försämras när en åkomma får vänta och troligen blir X mer vårdkrävande på sikt, inte minst deprimerad av sina plågor. Själv blir jag gammaldags hederligt förbannad och tänker att nu ska jag sätta mig in i vad som gäller.

Först det övergripande efter detta inledande skräckexempel, men eftersom jag inte är den som gnäller utan att komma med någon form av lösningsförslag, kommer ett sådant på slutet. För det är ju det stora problemet, så många klagar och kritiserar, men vem har konkreta lösningar? Det jag koncentrerar mig på är regionernas primärvård, här i praktiken vårdcentraler.

Den 1 juli 2021 ändrades hälso- och sjukvårdslagen genom att primärvårdens grunduppdrag definierades, det var första gången detta gjordes i lag. Lagen bygger på utredningen God och nära vård: En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Men flera nationella utvärderingar visar att reformen för en god och nära vård inte har uppnått sina syften, trots att över 35 miljarder kronor har tillförts sedan den påbörjades 2019 för att stärka primärvården och göra vården mer tillgänglig och patientcentrerad med bland annat ansvarig läkare för varje patient.

35 miljarder har mellan 2019-2025 kastats i ett svart hål (en koncentration av massa med så stark gravitation att allt dras dit = svensk sjukvårdsbyråkrati). Ingen........

© Göteborgs-Posten