Den första lagen om förbud mot att bolag förvärvar bondeägd jord kom år 1906 och gällde i Norrland och Dalarna. Den utvidgades 1925 till att gälla hela riket. 100 år senare ser nu en utredning över bolagsförbudet igen.

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I slutet av april överlämnas jordförvärvsutredningens slutbetänkande till regeringen. Utredningen ska ta ställning till behovet av överföring av mark från fysiska personer till juridiska i syfte att underlätta företagsutveckling, kapitalförsörjning och ägarskiften inom jordbruket.

Utredningen har i tidigare delbetänkande föreslagit en utvidgning av förvärvstillståndet för bolag som förvärvar mark genom testamente. Ett kryphål som regeringen har goda skäl att täppa till och ett kryphål som samtliga länsstyrelser har varnat för. Det finns anledning att inte förskjuta balansen mer mellan bolagsägd och bondeägd mark. Landsbygden och dess näringar utvecklas bättre av lokalt förankrade ägare än ansiktslöst kapital.

Den nu aktuella utredningen fokuserar på jordbruksmark, men historiskt har konflikten kring bolagsägandet mer handlat om skogsmark. Den första bolagsförbudslagen kom år 1906 och gällde........

© ATL