Ännu en dum dag i en dum valrörelse
Ännu en dum dag i en dum valrörelse
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
På en enfaldig promenad gick vi.
Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer. Moderaternas topptrio, vandrade med sitt valmanifest genom delar av Stockholms innerstad, från partihögkvarteret på Blasieholmen till en valstuga på Sergels torg.
Jippot följdes av ett kringresande cirkussällskap, eller om det var en skock får, jag pratar om oss i pressen. Kamerorna surrade, några unga moderater bar plakat med valbudskap, livvakterna såg spända ut, på uteserveringarna i Kungsträdgården stirrade lunchgäster, utanför Kulturhuset jublade några tonårsflickor över att ha fått ta en selfie med statsministern.
Från ett spädbarn i en barnvagn hördes gråt, tårar som sannolikt föll av andra anledningar än Tidöpartiernas opinionssiffror.
Innan spektaklet inleddes presenterade de tre moderaterna sitt valmanifest.
– Dom sista elva dagarna fram till valet...tretton...tolv, sa........
