Det är omöjligt för den med ens ett uns av empati i kroppen att följa rapporteringen om tonårsutvisningarna utan att fyllas av förtvivlan. Att se ungdomar i text och rörliga bilder berätta om hur de kommer att slängas ut ur Sverige av den enkla anledning att de har fyllt arton år är surrealistiskt.

Här står smarta, gulliga, helt vanliga kids och bokstavligen ber för att få fortsätta leva sina liv i det land de har vuxit upp i. Rakt inför våra ögon. Vissa av dem har varit här sedan förskoleåldern och har ingen koppling till något annat land. De är lika svenska som du eller jag.

”Jag sade till migrationsministern att alla här hellre dör än lämnar vårt hem och det är Sverige”, sa tjugoåriga Kani i Aftonbladets uppmärksammade video häromdagen. Hon hade just........

© Sydsvenskan