President Trumps obesvärade inställning till lagar och regler torde vara unik i sitt slag. Lagar är till för andra, har vi länge misstänkt att han tyckt. Men det var först helt nyligen han inför häpna journalister och påslagna tv-kameror tillstod att det enda som begränsar hans beslutsfattande är hans egna omdöme och moral. 

Men ett organ verkar Trump lyssna på. Finansmarknaden – av många sedd som en kapitalismens högborg styrd av girighet, kortsiktighet och rädsla. Det ligger något i detta. Marknaden reagerar på information och ny sådan får hundratusentals aktörer – banker, försäkringsbolag, fondbolag, investmentbolag och småsparare – att agera för att vinna mer eller förlora mindre. Men då gäller det att handla blixtsnabbt, vilket förklarar bilden av marknaden som ryckig och nervös. 

Denna logik gäller all information, även utspel från Vita huset. Negativt laddade budskap gör investerarna arga på presidenten och rädda för ekonomiska förluster. De trycker på säljknappen. Börsen faller. Goda nyheter gör väljarna glada och mer positiva till den förda politiken. Trycker på köpknappen. Börsen stiger. På så sätt blir den finansiella marknaden ett slags betygsättare av presidentens politik. 

För den som vill veta mer om marknadens reaktioner finns ett särskilt index – vix – mer känt som skräckindex. Utan att gå in på teknikaliteter är vix en spegling av stämningsläget hos marknaden. Dagen efter ”Liberation Day”, 2 april 2025, då Trump visade upp listan på vilka tullar han tänkte höja, fick marknaden skrämselhicka. Skräckindexet sköt i höjden som en raket och börskurserna föll. Trump backade. Marknaden lugnade ner sig och vix återgick till sitt normalvärde. 

Såhär kan också utspelen om kriget i Mellanöstern förstås. Hot om kommande attacker på Iran skrämmer finansmarknaden. Börsen faller, räntorna stiger och samma sak gäller olje- och bensinpriset. Med sin bakgrund inom finans- och fastighetsbranschen förstår Trump denna logik. Ser faran, backar och skickar ut ny information om att åtgärderna läggs på is tills vidare.

För utan nöjda väljare som kan tanka sin bil billigt vinner hans parti inte i höstens mellanårsval och utan nöjda investerare på Wall Street som inte ser sina tillgångar falla i värde minskar deras vilja att finansiera Trumps valkampanj. Reaktionen är den väntade. Börskurserna stiger och lugnet lägger sig.

Det må så vara att många ogillar finansmarknaden. Men istället för att enbart förargas över den kan vi idag sända den en tacksamhetens tanke. Ty FN, som är satt att skapa ordning bland världens länder, är handlingsförlamat. Kongressen som ska säkerställa att presidenten följer konstitutionen har kapitulerat från sin roll som demokratins väktare.

Men finansmarknaden vågar sätta sig emot en självsvåldig president. Inget perfekt kontrollorgan, men bättre än inget alls – utan dess vakande öga skulle inga band läggas på Trumps agerande. 

Anne-Marie Pålsson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och tidigare riksdagsledamot för Moderaterna.

anne-marie.palsson@nek.lu.se

© Sydsvenskan