Vi har sett det så många gånger förr. 

Förr eller senare tar smekmånaden med den nye förbundskaptenen slut och relationen mellan landslagstruppen och svenska medier blir frostig (om man är snäll) eller direkt giftig (om man är mer krass). 

Det är så lätt hänt. Ibland räcker det med en hårddragen vinkel, en tråkig ton i en fråga eller slarv kring var gränsen mellan personlig och privat går. 

Vi på utsidan kan märka att något börjar skava på små tecken i intervjuerna. Korthuggna svar, automatiserade svar, frågor som börjar ifrågasättas, en känsla av ”det är ingen idé att vi berättar hur det är, för ni fattar inte ändå” som genomsyrar blickarna. 

Det kostar energi, det skapar irritation, det kan........

© Resumé