I en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå) har rapportförfattaren Stina Holmberg granskat hur de nya straffbestämmelserna mot hedersförtryck har fungerat. Det korta svaret är: uselt. Bara fyra ärenden har lett till fällande dom för hedersförtryck.

Det uppträder några tydliga mönster i rapporten, där rapportförfattaren har granskat domar och förundersökningar samt gjort intervjuer och enkätundersökningar.

Det är ett litet antal som vågar polisanmäla hedersförtryck. Från juni 2022, när hedersförtryck blev ett eget brott i brottsbalken, till slutet av 2025 hade enbart 254 brott anmälts. Det är få sett till hur många som har ursprung i länder där hederskultur är norm.

Med tanke på hederskulturens natur, där den utsatta oftast blir terroriserad av den närmaste familjen, är det inte förvånande. Den som är uppvuxen inom en hederskultur har lärt sig att familjens bästa alltid kommer först – vad du som individ vill spelar ingen roll. Och det är knappast i familjens intresse att polisanmäla din mamma eller pappa och eventuellt se dina syskon bli omhändertagna av socialtjänsten.

I de allra flesta fallen, nästan 90 procent, är det en tjej i tonåren som blir utsatt för hedersförtryck av sin pappa eller mamma, eller bägge föräldrar. Det går alltså inte att hävda att hedersförtryck bara är ett annat uttryck för mäns våld mot kvinnor eftersom mammorna också är delaktiga. När det gäller härkomstländer är föräldrarna oftast födda i Syrien, i andra hand Irak och sedan Afghanistan.

Enligt Brå finns det tre huvudskäl till att det är så svårt att få........

© Göteborgs-Posten